“En hypotes som borde testas”
BLOGG: Det finns ingen motsättning i att en samhällspositiv yrkesutveckling sker för farmaceuter både i vården och på apotek, skriver Svensk Farmacis chefredaktör i en replik på Mikael Hoffmanns blogg "Många skäl till att tjänster på apotek inte tar fart" i Läkemedelsvärlden.
Nepi-chefen Mikael Hoffmann har många poänger i sin blogg i Läkemedelsvärlden idag.
Det är helt rätt att utvecklingen av nya yrkesroller för farmaceuter i vården i Sverige faktiskt är mer glädjande än vad frånvaron av ett samlat grepp kring hälsotjänster på apoteken är nedslående.
Men det är svårt att se någon motsättning i att en positiv utveckling sker längs båda linjerna.
Det hade till exempel inte skadat om projektet strukturerade samtal på apotek hade förts vidare, i större samklang med sjukvården och dess företrädare än vad som var fallet i piloten. Tyvärr verkar projektet ha skjutits i sank av en överkritisk läkarkår, som (med viss rätta) inte ansåg sig tillräckligt involverad.
Hoffmann skriver att det bara är ”de tjänster som en farmaceut på apotek kan göra med samma effekt till lägre kostnad än en sjuksköterska, eller någon annan, som kan vara aktuella att införa”.
Det har sagts förr, och principiellt är det svårt att invända.
Men om detta synsätt dras till sin spets är det samtidigt ett bra recept för att inget någonsin kommer att hända.
Vi borde väl åtminstone kunna börja testa nya gemensamma arbetsmodeller?
Jag har en hypotes att farmaceuter – även på apotek – kan tillföra mer än idag för att förbättra läkemedelsanvändningen.
Utifrån den hypotesen borde man kunna pröva nya arbetsmodeller för tjänster på apotek i nära samarbete med vården, där resultatet utvärderas rigoröst längs resans gång.
Mitt intryck är att det är så man arbetar i många andra länder. Den ovan nämnda hypotesen finns ofta på hög politisk nivå och vägar söks mot mer utvecklade yrkesroller för apotekare – även på apotek – i allt mer pressade sjukvårdssektorer. Norge är ett exempel, i vår artikel “Globalt tryck på att utveckla apotekares roll” finns fler.
—
Mikael Hoffmann skriver att det stora antalet farmaceuter som nu arbetar inom vården inte “lyfts och uppmärksammas” tillräckligt.
För Svensk Farmacis räkning känns det lite orättvist, är det något vi lyft fram på senare år är det väl ändå just denna glädjande utveckling.
I både nummer 1/11 och 6/14 hade vi stora genomgångar av utvecklingen nationellt, och senast i nummer 6/15 publicerade vi en kartläggning av var i landet det finns apotekare på vårdcentraler. Min senaste ledare handlade om utvecklingen, och vi har haft reportage från exempelvis Solna (nr 1/13), Malmö (nr 3/13), Jönköping (nr 2/14) och Huddinge (nr 1/16). Mer är på väg i tryckta tidningen, senare i år hoppas vi kunna besöka “Ackis” i Uppsala.
För att inte tala om de enskilda projekt med mera som vi uppmärksammat här på sajten. Bara i år har vi publicerat dessa artiklar:
Gotland satsar på klinisk farmaci
Behov av nya farmaceuttjänster i Värmland
Apotekare på vårdbolag i Bollnäs
Allt fler apotekare jobbar på vårdcentraler
Apotekare på vårdcentral testas i norra Värmland
Stark utveckling av yrkesroll i offentlig sektor
50 farmaceuter arbetar i Region Skåne
Kliniska apotekare i Ängelholm breddar arbetet
Nio farmaceuter på nytt sjukhusapotek (Blekinge)
Farmaceutisk kompetens stärks i VGR
Apotekare i alla landsting (ok, den var från i fjol)
Nils Bergeå Nygren