“Open jar-märkning ofta problematisk”

När jag bytte arbetsplats och flyttade hem till Göteborg, för snart ett år sedan, ledde det till ett antal förändringar. Trots att det var en ny kedja, nytt datasystem och nya kollegor var den största omställningen att jag förlorade rollen som egenvårdsansvarig. Ni som följt bloggen vet, att det var en roll jag var mycket stolt över.

Idag är jag på ett sätt glad för det, för jag tappade egentligen aldrig mina ambitioner, jag fick ett nytt fokusområde istället, i rollen som varuansvarig.

Det förvånar mig hur somliga rynkar på näsan och skyr denna uppgift som elden. Själv anser jag att det är en mycket viktig uppgift. Ett ompysslat lager är kärnan för ett fungerade apotek. Dessutom är det roligt och lätt för mig att följa upp. Jag kan inte dölja min belåtenhet när ett läkemedel jag nyligen lagt på lager, efterfrågas och expedieras.

Å andra sidan döljer jag inte heller att andra uppgifter som tillfaller mig, som t.ex. arbetet med hållbarhetsrapporten för läkemedel och handelsvaror är tidsödande. Jag måste också säga att jag stött på en del svårigheter när jag kontrollerar hållbarheten, särskilt när det gäller handelsvaror.
Enligt en EU-lag så skall alla handelsvaror med en hållbarhet på över 3 år märkas med en ”open-jar-symbol” där det anges hur länge produkten är hållbar efter det att den har öppnats.

Smidigt – kanske en del tänker och lägger in ett fantasiutgångsdatum på 10 år framåt.

Krångligt – tänker jag och funderar på hur jag ska hålla koll på produkten. Visst kan vi komma långt genom att alltid fylla på nya produkter längst in i hyllan. Men den övertygelsen bleknar alltid något när jag observerar kunden som flyttar om i hyllorna eller kunden som helst tar produkten som står längst in. Och på ett sätt förstår jag det, jag sträcker mig oftast själv efter mjölkpaket längst in i kylen när jag handlar.

När jag en gång ifrågasatte avsaknaden av utgångsdatum hos en representant, tröstade hen mig med att open-jar-märkningen gjorde det lättare för mig, jag behövde mer eller mindre inte kontrollera hållbarheten. Jag insåg att vi hade olika bakgrund, jag ville inte ha ett kryphål, jag ville kunna kontrollera hållbarheten för att säkra kvaliteten, för det är något vi på apoteket gör.

På ett apotek med stor omsättning i egenvården, blir open-jar-märkningen inte till ett problem i praktiken. På ett apotek med liten omsättning däremot, kan produkter stå i hyllorna länge utan att personalen har en chans att bevaka eller kontrollera dem. Då kan det bli problematiskt.

Det finns ytterligare en aspekt att ta upp. Även om vi kan se när produkten mottogs på apoteket, har vi ingen information om hur länge produkten förvarats hos grossisten.

Via djungeltelegraf, har jag fått höra hur tillverkare avvisat apotekets förfrågan att få en lista som kopplar olika batchnummer till produktionsdatum. Den tillverkaren motiverade att det var apotekschefens uppgift att hålla koll på i vilken kronologisk ordning batchnumren levererats. Det får mig att undra, varför vill en seriös tillverkare hålla ett produktionsdatum så hemligt?

Summa summarum, jag tycker inte alls att open-jar-märkningen blir lättare att hantera för mig på apoteket. Det blir svårare och än mer tidskrävande. Konsumenten kanske upplever det annorlunda och uppskattar att veta hur länge en öppen produkt kan användas.

Jag uppskattar de företag som märker sina produkter med både utgångsdatum och open-jar-symbol. Stor tumme upp för er! Ni har förstått att produkter som i teorin skulle kunna bli för gamla, utan att apoteket kan kontrollera det, kan skada varumärket.

Nu är det redan månadsskifte, dags att skriva ut nästa hållbarhetslista och kavla upp ärmarna!