Vågen av liberaliseringar av apotek på 1990- och 2000-talen i Europa, som bland annat omfattade Sverige, Norge och Island, tycks vara över.
Nyligen meddelade den estniska regeringen att man senast 2020 kommer att kräva att apotek ägs av apotekare till minst 51 procent. Parlamentet har redan godkänt lagen om ändringen, skriver finska Apteekkari.
En motsvarande förändring har redan gjorts i Ungern. Där återinfördes 2011 bland annat etableringsbegränsning, begränsning av antalet apotek, förbud mot vertikal integration och fasta priser. Detta efter att en avreglering 2006 antogs ha bidragit till ett krisläge när det gällde landets läkemedelsförsörjning och att omkring 600 småapotek gått i konkurs. Sedan 2014 ställs åter krav på att apotekare äger minst 25 procent av öppenvårdsapoteken i Ungern. Från 2017 är det minst 50 procent som gäller.
Regleringen av apotek har på senare tid också utökats i Litauen och Portugal. I Danmark fanns nyligen, som Svensk Farmaci rapporterat tidigare, planer på att liberalisera apotekssektorn. Men politikerna valde att behålla ägarmonopolet och istället genomföra en modernisering inom systemet.
Stora EU-länder som Tyskland och Frankrike, och även Danmark och Finland, har alltjämt kvar sin äldre system där apotekare har monopol på att äga apotek.
Det finns dock stora skillnader länderna emellan. Tysklands system är exempelvis liberalare än Finlands och Danmarks, här kan nya apotek startas utan att någon myndighet gör en behovsprövning.
En sådan modell har föreslagits från liberalt håll i Finland, men har inte förverkligats. Detta bland annat efter farhågor om att den skulle undergräva den ändamålsenliga spridningen av apotek i landet.
Som Svensk Farmaci skrev i somras har den nuvarande finländska regeringen för närvarande inga planer på att förändra apotekssystemet.
