Kritiskt tänkande på apoteksgolvet

Hur duktiga är vi receptarier och apotekare på kritiskt tänkande? Hur mycket tid till det finns ute på golvet på apoteken?

När man rör sig på internet och på sociala medier träffar man så klart på personer som uttrycker helt andra åsikter än man själv och då kan man kanske föra en diskussion och argumentera, men vad gör man när man stöter på en person som ger helt fel råd?

Det var jag med om en dag i december då jag hamnade i ett kommentarsflöde som handlade om graviditet och avsvällande nässpray. De allra flesta kommentarer gav rådet att sluta omedelbart av den enkla anledning att man blir beroende och att det är svårt att sluta.

Men ett par kommentarer gick ett steg längre och påstod att det inte är bra att använda Otrivin när man är gravid. En av dessa personer avslutade sin kommentar med att hen arbetar på apotek.

Jag kunde inte låta bli att ifrågasaätta och skrev att det inte känns ok att, i mina ögon, rätt okritiskt skrämma gravida (i det här fallet helt i onödan).

Personen svarade att om jag tog kontakt skulle jag ingående få förklarat för mig kontraindikationen. Då bad jag personen ta fram underlag och referenser för påståendet. Det uppskattades inte, då det var utifrån vad som står i bipacksedeln rådet kom.

Jag blev för övrigt kallad ovetenskaplig för att jag inte hade läst bipacksedeln. Jag fick också rådet att inte utsätta gravida för risker.

Nu hade jag så klart läst bipacksedeln och där står under graviditet: Som en försiktighetsåtgärd skall Otrivin inte användas av gravida eller ammande kvinnor annat än efter förskrivning från läkare (Det står inget om den kontraindikation jag skulle få mig förklarad). I produktresumén står det lite annorlunda: I betraktande av dess möjliga systemiska kärlsammandragande effekt rekommenderas, som en försiktighetsåtgärd, att inte använda Otrivin under graviditet.

På en fråga till den här personen om man kan använda Nezeril svarade hen att den enda nässpray som är ok när man är gravid är Nasoferm. Min reflexion är att den här personen inte ens tänkt tanken att ta reda på att Otrivin och Nasoferm innehåller exakt samma verksamma substans – xylometazolin.

För Nasoferm står i bipacksedeln: Kan användas av gravida och ammande kvinnor. Och i produktresumén: Nasoferm förväntas inte medföra några risker för fostret vid rekommenderad dosering.

Hur förklarar man att det står så olika i texter som uppenbarligen gäller samma substans?

Det är ingen hemlighet att företagen själva skriver texterna till produktresuméerna och bipacksedlarna och att det inte görs några kliniska prövningar på gravida kvinnor. Företagen vill vara på den säkra sidan och vill inte riskera något oförutsett.

Jag tror att nyckelordet är ”försiktighetsåtgärd” och om man som receptarie eller apotekare på golvet på ett apotek inte känner till någon annan källa än FASS känns det kanske allra bäst att råda gravida kvinnor att avstå från de flesta läkemedel så att man inte riskerar att ge ett råd som skulle kunna skada fostret.

Jag tycker att det är viktigare att man inte skrämmer gravida kvinnor i onödan.

Det är klart att man inte ska behandla med läkemedel i onödan, men det finns läkemedel som är säkra under graviditet.

Om man ska tipsa om en enda annan källa till information om läkemedel under graviditet och amning så är det www.janusinfo.se. Där finns en databas som heter Läkemedel och fosterpåverkan och en som heter Läkemedel och amning. Databasen om fosterpåverkan baseras på uppgifter från det Svenska Medicinska födelseregistret där i princip alla gravida kvinnor registreras och en av uppgifterna som förs in är vilka läkemedel de tagit under tidig graviditet.

I dessa två databaser kan man få vägledning till behandling med läkemedel under just graviditet och amning. Här framgår för övrigt att Otrivin kan användas utan risk under graviditet.

Pia Seidel, apotekare, Läkemedelscentrum, Norrlands universitetssjukhus