“Viktiga områden underfinansierade”
Det finns idag rekordmånga molekyler i läkemedelsbolagens pipelines. Men en mycket hög andel är så kallade orphan drugs och man kan med fog fråga sig om läkemedelsutvecklingen blivit för specialiserad. Det säger Thomas Lönngren, apotekaren från Kristinehamn som nådde den allra tyngsta posten i Läkemedelseuropa, i en exklusiv intervju med Svensk Farmaci.
Läkemedelsverket har sedan tillkomsten 1990 aldrig haft någon apotekare som högste chef. Men nivån ovanför, det europeiska läkemedelsverket EMA i London, leddes i ett decennium av en svensk apotekare – Thomas Lönngren.
Under åren 2001-10 bidrog han som EMA-chef bland annat till ökad involvering av patienter i det regulatoriska beslutsfattandet och till ökad transparens.
Tidigare i höst stod Thomas Lönngren åter i centrum på den internationella farmacifederationen FIP:s kongress i Düsseldorf. Han fick som andra svensk i historien André Bédat-priset för sina bidrag till farmacin på internationell nivå.
Du var EMA-chef i ett decennium. Vilka var höjdpunkterna?
– När jag började var EMA en liten myndighet med 150 anställda, när jag slutade var vi uppe i 800. Vi genomförde en lång rad reformer som gjorde stora avtryck, bland annat inom orphan drugs, barnläkemedel, biosimilar och avancerade terapier. Implementeringen skedde via ett massivt administrativt arbete som jag tycker fungerade väl. Parallellt växte antalet medlemsstater i EU vilket gjorde vårt redan komplexa beslutsfattande ännu mer komplext. Vi tog också steg framåt när det gäller transparens, involvering av patienter i beslutsfattandet och internationellt samarbete bland annat med FDA. Jag ser positivt på tiden på EMA, vi var ett fantastiskt team, men jag saknar det inte. Tio år i den rollen räcker bra, säger Thomas Lönngren.
Hur mår Sverige som läkemedelsnation idag?
– Sverige står fortfarande starkt inom forskning och utveckling. Många svenskar har nått ledande positioner internationellt inom sektorn, personer som Jan Lundberg, Michael Dolsten, Göran Ando, Richard Bergström och Tomas Salmonson. Svensk kompetens exporteras. En reflektion är att mindre svenska bolag inom läkemedelsutveckling borde ha en mer global strategi, läkemedelsutveckling sker ju inte för den svenska marknaden. Andra nyckelfaktorer är tillgång till globalt kapital och därmed blir ett ”footprint” i USA för dessa företag en viktig aspekt.
– Politiskt sett tycker jag Sverige missat att utnyttja det unika systemet för att följa upp läkemedel i användning via olika typer av register och vårt personnummersystem. Detta skulle kunna vara en exportprodukt. En annan politisk miss är privatiseringen av apoteken, den skedde på ett sätt som jag inte är särskilt imponerad av.
Hur ser läkemedelsbolagens pipelines ut idag globalt?
– Det finns rekordmånga molekyler i pipeline och det ser mycket lovande ut i ett vetenskapligt perspektiv. En betydande del av kandidaterna avser orphan drugs, så den trenden från senare år håller i sig. En förklaring är att sjukdomsområden splittrats upp och blivit snävare. Men man kan med rätta, i ett folkhälsoperspektiv, fråga sig om läkemedelsutvecklingen blivit för specialiserad. Det finns stora områden som är eftersatta. Alzheimers sjukdom, infektion och CNS är forskningsområden som är underfinansierade i förhållande till storleken på de populationer som drabbas, säger Thomas Lönngren.
Thomas Lönngren arbetar idag med strategisk rådgivning till läkemedelsföretag i det svenskägda konsultbolaget NDA som finns i Sverige, Storbritannien, Tyskland, och USA.
Läs en längre version av denna intervju, där Thomas Lönngren bland annat ger råd till nyexaminerade farmaceuter, i Svensk Farmaci nummer 6/15 i december.
