“Tur att AZ slapp vara del av Pfizers skatteplanering”
Rekordfusionen mellan Pfizer och Allergan tidigare i veckan har fått global kritik för att vara driven av skatteplanering. Det var tur för Sverige att Astra Zeneca slapp vara en del av Pfizers expansion denna gång, anser GP:s ekonomikrönikör.
Göteborgspostens krönikör Torbjörn Isacsson skriver att det är tur för Astra Zeneca i Mölndal att de “åtminstone den här gången slipper dras in i en av de tvivelaktiga affärer som plågar läkemedelsbranschen”.
I maj i fjol lyckades Astra Zenecas styrelse, med den tidigare Volvochefen Leif Johansson i spetsen, avvärja ett uppköpsbud från Pfizer.
Pfizer valde nu alltså en annan partner för en jättefusion som beskrivs som driven av skatteplanering. Pfizer-Allergan-affären är värderad till hisnande 1 400 miljarder kronor.
”När två företag genomför en sådan gigantisk affär skulle man kunna tro att det handlar om att de hittat geniala fördelar för hur de ska kunna forska fram, utveckla och marknadsföra viktiga läkemedel framöver. Men sanningen är långt därifrån. I stället handlar det om något så simpelt som att smita från skatten”, skriver Torbjörn Isacsson.
Enligt Isacsson kämpar nu Astra Zeneca i Mölndal bland annat för att få blodproppshämmaren Brilinta, som ligger en bra bit ifrån de positiva prognoserna, att lyfta.
Mölndal är ett av tre forskningscentrum för hela Astra Zeneca-koncernen och en ny megafusion skulle öka risken för att enheten läggs ned, menar Isacsson.
Astra Zeneca lade 2010 ned forskningen i Lund och 2012 forskningen i Södertälje.
Inte ens på Irland är entusiasmen odelad inför Pfizer-Allergan-affären. Många politiker och affärsmän har visserligen välkomnat fusionen, men vilka egentliga fördelar det innebär för landet är oklart. Pfizer och Allergan har redan cirka 3 000 respektive 2 000 anställda i Irland, och affären har väckt spekulationer om rationaliseringar av arbetskraften, skriver amerikanska Wall Street Journal.
