Svenska bolag tackade nej till artemisinin
Youyou Tu, som delar årets Nobelpris i medicin, får priset "för hennes upptäckter rörande en ny terapi mot malaria". Utvecklingen av malaria-behandlingen artemisinin började redan under Vietnamkriget, när Vietnam bad om hjälp från Kina. Tjugotalet år senare erbjöds svenska läkemedelsbolag att utveckla preparatet vidare, men samtliga tackade nej.
– Det är tacksamt att två viktiga behandlingar, artemisinin och avermectin, lyfts fram i årets Nobelpris. Detta är behandlingar som har betytt så mycket för så många människor, säger Michael Ashton, apotekare och professor i farmakokinetik och läkemedelsmetabolism vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Det kanske inte är helt rätt att ge den andra delen, den om malaria, bara till en person eftersom många har varit inblandade i upptäckten och den kliniska utvecklingen av artemisinin. Men det var väl hon som stod för den avgörande upptäckten att extrahera med kallt vatten istället för med kokande vatten.
Redan när Youyou Tu tilldelades Laskerpriset 2011 blev det en del kritik att utvecklingen av artemisinin (och dess derivat) skedde inom den breda konstellationen “China Cooperative Research Group on qinghaosu and its derivatives as antimalarials”, och således inte borde tillskrivas en enskild individ i gruppen, menar Michael Ashton.
Är det här Nobelpriset ett erkännande av naturmedel?
– Nej, det tycker jag inte, även om båda substanserna har sitt ursprung ur naturen. Och artemisinin fortfarande framställs semisyntetiskt ur växtextrakt, säger Michael Ashton.
Utvecklingen av artemisinin började redan under Vietnamkriget, när Vietnam bad om hjälp från Kina, eftersom man inte hade tillgång till malariamedel för sin armé under sitt “USA-krig”, och Mao initierade en bred forskningssatsning med många inblandade institut.
Svenska bolag tackade nej
I början av 1980-talet hade Sverige ingått ett bilateralt avtal med Kina. Svensk läkemedelsindustri skulle bygga upp en fabrik enligt GMP-standard i Kina och som motprestation erbjöds svensk läkemedelsindustri derivatet artesunat, och att registrera detta på den internationella marknaden.
– Både Kabi, Pharmacia och Astra tackade nej till erbjudandet, säger Michael Ashton.
Anledningarna till att de tackade nej var enligt Michael Ashton att tox-studier måste göras om, att patenträttigheter för naturprodukter var oklara, samt att inget av de tre bolagen hade någon erfarenhet av terapiområdet.
– Förmodligen såg de ingen ekonomi i det heller.
Michael Ashton kom själv i kontakt med artemisinin under sin tid vid Farmacevtiska fakulteten vid Uppsala universitet på 1980-talet.
– Till en början tyckte jag att all kinesisk traditionell medicin var “gingsengartad”, det vill säga inget att ta på större allvar. Det var mot slutet av 1980-talet som jag fick en somalisk doktorand, Mohammed Hassan Alin, inom ett Sida-sponsrat bilateralt avtal om traditionella somaliska naturläkemedel, som jag reaktiverade artemisinin-spåret.
Det spåret tog honom på flera resor till Somalia och Vietnam, i samarbete med SIDA. 1993 fick han ett anslag från Sida (SAREC) för ett treårigt projekt med Vietnams Malariainstitut, som kom att förlängas i ytterligare två perioder.
