“Låt ny utredning bana väg för bättre användning”

Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström har under våren aviserat att en ny apoteksutredning är att vänta.

Glädjande tycker jag, då det innebär nya möjligheter till en jämlik vård, och framför allt en jämlik läkemedelsbehandling.

I den Nationella Läkemedelsstrategin framhålls att en säker och jämlik läkemedelsbehandling är viktiga komponenter i strategin, och i strategin framhålls också att samverkan är rätt ’medicin’ för jämlik vård.

Apoteken har varje år över 110 miljoner kundbesök, vilket motsvarar cirka 300 000 kundbesök om dagen. Idag finns drygt 1300 apotek i Sverige vilket är en ökning med 40 procent sedan omregleringen av apoteksmarknaden. Nya apotek har öppnat där det aldrig tidigare funnits apotek.

Läkemedel är en av de allra viktigaste insatsfaktorerna i vården. Uppskattningsvis 8 av 10 läkarbesök i primärvården leder till förskrivning av ett eller flera läkemedel, där patienten själv ansvarar för att behandlingen fullföljs. Teamarbetet är synnerligen värdefullt för att uppnå en bra läkemedelsanvändning och för en optimering av läkemedelsnyttan. Och väl utformat bidrar detta till målet en jämlik hälsa.

Läkemedel spelar därmed en avgörande roll för att upprätthålla hälsa, förebygga sjukdom, hantera kroniska sjukdomar och bota sjukdomar. I en tid av betydande ekonomiska, demografiska och tekniska utmaningar är det viktigt att patienterna får en optimal nytta av sina läkemedel.

Dessvärre finns många svenska och internationella studier som visar att läkemedelsanvändningen kan bli bättre. För att optimera läkemedelsnyttan krävs att alla som deltar i värdekedjan för läkemedel kan bidra till en förbättrad läkemedelsanvändning.

Apoteken är en del av sjukvården där man dagligen verkar för en bra läkemedelsanvändning – men farmaceutens kunskaper kan nyttjas bättre, i vårdteam, eller för uppföljning av läkemedelsanvändningen via öppenvårdsapoteken.

Därigenom skulle det samlade systemet bidra till en mer tillgänglig och säker hälso- och sjukvård för patienten, och en effektivare och billigare sjukvård för samhället. Det finns många framgångsrika internationella exempel på detta.

En optimering av läkemedelsnyttan ska ses som ett patientfokuserat angreppssätt för att få det bästa resultatet av den investering som en förskrivning av ett läkemedel utgör – en investering i hälsa! Detta kräver en helhetssyn, en högre nivå av patientcentrering och ett ’partnerskap’ mellan patient och aktörerna i patientens läkemedelsprocess. Rätt läkemedelsanvändning bidrar till en bättre hälsa!

Optimering av läkemedelsnyttan handlar om att säkerställa att patienten får rätt val av läkemedel vid rätt tid, fokusera på patienten och deras erfarenheter av läkemedelsbehandlingen och stödja patienten till ett optimalt utfall av terapin.

Det kan även innebära att sluta använda vissa läkemedel, minska kassationen av läkemedel och förbättra patientsäkerheten. I slutändan bör optimering av läkemedelsnyttan bidra till att stärka patienten att helt ta ansvar för sin egen läkemedelsbehandling inklusive andra hälsofrämjande aktiviteter eller åtgärder.

Dock kräver en optimering av läkemedelsnyttan en samverkan i multidisciplinära team, och i en omfattning vi inte tidigare sett i Sverige. Vård- och apotekspersonal måste i ökad omfattning samverka för att individualisera vården, noggrant följa läkemedelsnyttan, gå igenom läkemedelslistor oftare och stödja patienten vid behov – i syfte att skapa en jämlik läkemedelsbehandling.

Detta bör dessutom vara än mer prioriterat idag kopplat till vårdens nya och förändrade behov och nya utmaningar.

Även läkemedelsindustrin är en viktig spelare i att visa på värdet av de insatta läkemedlen ur ett hälsoperspektiv, samt att via olika program – och i samverkan med vård och apotek – stödja patienten och aktörerna i läkemedelsprocessen till en optimal nytta av de insatta medlen.

En optimering av läkemedelsnyttan skiljer sig från traditionell läkemedelshantering på ett flertal områden, men viktigast är ett fokus på nyttan av den insatta behandlingen i stället för på processer och system.

Ett ökat fokus på själva nyttan av behandlingen kommer att bidra till en mer jämlik vård, och att både patienter och vårdsystemet får ett ökat värde av investeringen i en läkemedelsbehandling.

Optimering av läkemedelsnyttan tittar på patientens läkemedelsanvändning över tid. Det kan betyda att patienten slutar använda vissa läkemedel, påbörjar behandling med andra läkemedel, genomför vissa livsstilsförändringar och kan även innebära ickemedicinsk behandling för att minska behovet av läkemedel.

Genom att förbättra säkerheten, följsamhet till behandling och minska läkemedelskassationen finns stora förutsättningar för att patienten får det bästa resultatet av sin läkemedelsbehandling.

Och patienten bryr sig inte om hur mycket varje vårdprofession kan om läkemedel, förrän vi visar att vi gemensamt bryr oss om hur de mår och vilket resultat de får av sin behandling – ”patients don’t care how much you know, until you show how much you care”.

Om vi beaktar dessa fakta så är det i allra högsta grad tid för en ny apoteksutredning – med fokus på nyttan av läkemedelsbehandlingen.

Apoteksarbetet har globalt förändrats otroligt mycket globalt de senaste åren. Farmaceuten finns numera på apotek, i vården, i läkemedelsindustrin, i äldrevården, som farmaceutiska konsulter etc. och med ett tydligt fokus på att skapa trygga och säkra vårdövergångar, optimera läkemedelsnyttan, arbete med hälsotjänster, livsstilsprogram och vaccinationer på apotek. T.ex. i samtliga USA’s delstater utför apoteken vaccinationer, som en del av hälso- och sjukvårdssystemet.

Särskilt intressant är utvecklingen med farmaceuter som stödjer patienter med kroniska sjukdomar, inklusive inrättandet av ’apotekskliniker’ för uppföljning av läkemedelsbehandlingen, då patienterna ofta står på en livslång behandling.

Här är apoteken en etablerad vårdnivå i hälso- och sjukvården. Är patienten dessutom ’multisjuk’ får de oftast ett flertal läkemedel i enlighet med vårdprogrammen.

Detta innebär också att patientsäkerhetsfrågorna blir allt viktigare då många olika läkemedel används samtidigt. Om alla i vårdteamet har patientsäkerheten som en gemensam målbild för sitt arbete inkluderande optimering av läkemedelsnyttan, sänkning av andelen undvikbara återinläggningar etc. så blir det ganska lätt för alla att se sin roll i teamet.

Generellt sett pågår dagligen ett omfattande arbete för att effektivisera läkemedelsanvändning i Sverige, bl.a. från läkemedelsindustri, vård och apotek. Men det räcker inte – vi vet ju att felaktig läkemedelsanvändning kostar samhället mycket stora summor årligen, förutom enskilt lidande för patienten.

Felaktig läkemedelsanvändning leder till därmed till ojämlik läkemedelsbehandling, beroende på vilket stöd den enskilde patienten har behov av, och får. Här finns således ett stort och angeläget förbättringsområde.

Några exempel att inspireras av är:

• New Medicines Service, NMS (NHS, UK)
• Integrated Medicines Management (NHS England, Nordirland) och LIMM-modellen (Sverige)
• Sixth Community Pharmacy Agreement (Pharmacy Guild, Australien)
• Patientdagböcker för specifika diagnoser (Japan, delas mellan patient, vård och apotek)
• Kroniska vårdprogram (Spanien, Costa Rica, USA)
• Antikoagulationskliniker (USA)
• Läkemedelsgenomgångar för hemgående patienter för minskning av undvikbara återinläggningar (Spanien)
• Standardiserade rådgivningstjänster (Norge)
• Blueprint for pharmacy (Canada)
• Screeningtjänster på apotek (Spanien)
• Now or never; Shaping the pharmacy for the future (Royal Pharmaceutical Society, UK)
• Optimering av läkemedelsnytta (Royal Pharmaceutical Society, UK)

Det är dags nu att alla professioner i vården gemensamt börjar bygga broar till framtiden – broar som möjliggör de nya roller som gynnar våra gemensamma patienter.

Det är dags att integrera farmaceuten och apoteken som etablerade delar i ett vårdsystem. Det är dags att nyttja läkemedelskompetensen på våra apotek. Det är dags att gemensamt skapa en sömlös vård för våra patienter och skapa trygga och säkra vårdövergångar. Det är dags att optimera nyttan med läkemedelsbehandlingen. Det är dags att optimera värdet av den investeringen ett förskrivet läkemedel innebär, för ett liv i hälsa och för en effektivare vård!

Det hoppas jag den nya apoteksutredningen bidrar till!

Lars-Åke Söderlund, medlem i FIP:s exekutivkommitté för öppenvårdsapotek