Sveriges apoteksförening undersökte i fjol antalet korrigeringar av recept som genomfördes på svenska apotek. Slutsatsen blev att det varje år korrigeras i storleksordningen 850 000 felaktigt förskrivna recept på apoteken.
Hade 24 000 av dessa patienter gått hem med fel läkemedel, felaktig styrka eller felaktig dos, skulle de ha hamnat på sjukhus. Kostnaden enbart för sjukhusinläggningarna skulle ha kostat skattebetalarna cirka 200 miljoner per år, konstaterade föreningen i den debattartikel i DN där studien presenterades.
Detta bidrag från apotekens farmaceuter uppmärksammas sällan i debatten. Carin Svensson, apotekare och apotekschef på Cura apotek i Barkarbystaden i Järfälla, tror att det skulle vara illustrativt om farmaceuterna helt enkelt slutade med att rätta recept.
– Tänk bara tanken om alla Sveriges farmaceuter beslutade sig för att under, låt oss säga en vecka, konsekvent vägra att expediera inkorrekta recept istället för att fixa och trixa, och istället skickade tillbaka patienterna till sjukvården.
Vad skulle hända då?
– Sjukvården skulle antagligen kollapsa, säger hon.
Hon berättar om ett system som finns i delar av Kanada. Där ersätts apoteken normalt med ett fast belopp (dispensing fee) per expediering. Men apoteksfarmaceuten har rätt att göra en så kallad refusal – vägra att expediera ett recept – om receptet är alltför felaktigt enligt vissa kriterier. För varje refusal får apoteket en förhöjd dispensing fee med en faktor 1,5 – ett sätt att sätta pengar på apotekens granskning av förskrivningarna.
De svenska apoteken tillför alltså idag ett stort värde “i det tysta” genom att bland annat korrigera förskrivningar. Men precis som de andra paneldeltagarna i gårdagens apoteksdebatt på apoteksmässan tycker Carin Svensson att apoteksfarmaceuternas kompetens borde kunna utnyttjas bättre.
– Vi måste få politikerna att inse att farmaceutiska tjänster mot ersättning gör skillnad och kan spara rejält både på läkemedelsnotan och vårdnotan. När andra länder lyckats med detta, varför skulle inte vi kunna göra detsamma?
– Sedan har vi dessvärre 40 års uppförsbacke att ta tag i. Att andra länder kommit mycket längre än vi beror på att de haft mycket kraftfulla farmaceutorganisationer, ofta genom apoteksägare som agerat mot politiker, som drivit frågan länge och lyckats väl. I Sverige har ju dessa frågor hanterats av Apoteket AB:s ledning, som är tämligen farmaceutbefriad, gentemot politikerna och det har inte hänt så mycket under monopolets 40 år, säger Carin Svensson.
