Diagnosen ”hypoactive sexual desire disorder” skapades 2004 av läkemedelsföretag som höll på att utveckla behandlingar mot sänkt sexlust hos kvinnor.
Då fanns det ett antal olika kandidater till nya läkemedel, men allteftersom har de fallit ifrån en efter en och nu finns bara flibanserin (Addyi) kvar – preparatet som i veckan godkändes av det amerikanska läkemedelsverket FDA.
Flibanserin är ursprungligen utvecklat av Boheringer Ingelheim som ett antidepressivt läkemedel, men det fungerade inte som man hade tänkt sig och det riktades därför om mot kvinnliga sexuella problem.
Boheringer Ingelheim ansökte 2010 om ett godkännande från FDA, men de fick nobben på grund av alltför dålig effekt i förhållande till biverkningarna.
De sålde därför substansen 2011 till det lilla nystartade företaget Sprout Pharmaceuticals som drevs av de båda makarna Robert och Cindy Whitehead som har fortsatt att försöka få substansen godkänd.
FDA gav den dock nobben igen 2013 och Sprout lanserade då sin kampanj ”Even the score” där de anklagar FDA för att vara sexistiska som bara godkänner läkemedel för mäns sexproblem, men inte för kvinnors.
Nu har amerikanska forskare granskat den ackrediterade medicinska vidareutbildningen (Continuing Medical Education, CME) rörande ”hypoactive sexual desire disorder” som fanns vid tiden för Boheringer Ingelheims ansökan om godkännande 2010.
De fann 14 internetbaserade vidareutbildningar, samtliga finansierade av Boheringer Ingelheim och där 12 av 14 utbildningar dessutom hade författare med finansiella band till bolaget.
När de granskade utbildningarna fann de att de var fulla av budskap som att ”hypoactive sexual desire disorder” var en väldigt vanligt och underdiagnostiserad åkomma, att den kan ha stor påverkan på livskvaliteten, att kvinnorna inte säkert känner till att de är sjuka, att läkarna bör ta initiativet till en diskussion om den sexuella hälsan, men att de ofta tycker att det är svårt och därför behöver verktyg för att diagnostisera sjukdomen och att det är ett problem att det inte finns någon behandling.
Enligt forskarna är detta klassiska exempel på budskap som är vanliga när en diagnos ska säljas in till läkarkåren.
När de granskade de olika utbildningarna i detalj hittade de påståenden som att diagnosen ”hypoactive sexual desire disorder” även omfattade kvinnor som i och för sig var väldigt intresserade av sex, men inte med sin partner utan med sig själva eller med någon annan än partnern, eller kvinnor som i och för sig var nöjda med sitt sexliv, men där deras män uttryckte missnöje.
Utbildningarna lyfter också fram olika diagnosverktyg som också de är utvecklade av läkemedelsföretagen.
Forskarna exemplifierar med en fråga ur ett av verktygen; ”Hur ofta har du känt sexuell lust eller intresse under de senaste fyra veckorna?” där svarsalternativen går från aldrig eller nästan aldrig till nästan alltid eller alltid.
Poängsättningen i verktyget innebär att en kvinna som känner sexuell lust under 50 procent av sin vakna tid under fyra veckor får tre av fem, för att få full poäng ska man känna sexuell lust i princip hela tiden, under fyra veckor.
Det nya företaget Sprout Pharmaceutical verkar ha fortsatt Boheringer Ingelheims strategi för när forskarna tittar på nyare vidareutbildningar kring ”hypoactive sexual desire disorder” hittar de tre stycken vidareutbildningar finansierade av Sprout.
Forskarna konstaterar att det inte finns någon vetenskapligt fastslagen norm för sexuell aktivitet och att ett minskat intresse för sex kan bero på många olika saker.
Självklart menar de att de finns kvinnor som lider av låg libido, men att det inte finns några vetenskapliga bevis för att diagnosen ”hypoactive sexual desire disorder” verkligen är ett medicinskt tillstånd.
Istället menar de att det handlar om ett försök att medikalisera ett normaltillstånd för att skapa ett behov för ett nytt läkemedel som är på gång.
Det faktum att de ackrediterade vidareutbildningarna kan användas för att etablera tvivelaktiga tillstånd hos de amerikanska läkarna menar de är bekymrande och bör leda till en diskussion om att eventuellt förbjuda industrisponsrade utbildningar.
Läs hela studien:
Hypoactive sexual desire disorder: inventing a disease to sell low libido. J Med Ethics, 2015-06-29
