Apoteksrån växande arbetsmiljöproblem

Antalet rån av apotek har ökat dramatiskt under de senaste åren. Från att traditionellt ha legat på runt en handfull rån per år under lång tid ökade antalet rån 2013 till 25 stycken för att fortsätta öka 2014 till 38 stycken. Något som gör att apoteksbranschen nu har flyttat upp till samma rånrisknivå som kiosker, bensinstationer och guldsmedsbutiker, enligt Svensk Handel.

Och orsakerna tros bland annat handla om att möjligheterna för rånarna har blivit fler.

– Vi har diskuterat det i säkerhetsrådet och vi tror att det här beror på en ökad tillgänglighet. Det finns helt enkelt fler apotek att råna i dag. Sedan har vi dessutom en ökning i antalet öppethållandetimmar och det är väl de två sakerna som vi tror påverkar mest, säger Robert Svanström, chefsapotekare på Sveriges Apoteksförening.

Han tror inte att den minskade kontanthanteringen på banker, i kollektivtrafiken och liknande är någon större förklaring till att rånen har ökat på apotek.

– Det vi har sett är att det är narkotiska preparat som är det drivande i rånen och om rånaren dessutom kan få med sig lite kontanter så är det en bonus, men det är inte så ofta det som är den drivande faktorn, säger han.

Halvårssiffrorna för 2015 pekar dock på att den kraftiga ökningstakten av apoteksrån kan ha avstannat. Jämfört med de 15 rån som genomfördes första halvåret 2014 finns det tolv anmälda rån 2015.

– Man ska dock vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser när det är så relativt få fall. Majoriteten av apoteksrånen 2014 skedde dessutom på hösten så man bör nog avvakta helårssiffrorna, men det ser i alla fall inte ut som om ökningen fortsätter, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Generellt för butiksrån är mörkret en viktig faktor och det sker fler rån under det mörkare halvåret och ofta i anslutning till stängning. Men det gäller inte riktigt för apoteksrånen, berättar han.

– Apoteksrånen är mer lika guldrånen där det är ett specifikt utbud som man ute efter. Det är bytet som är det centrala och rånen sker oftare tidigt på dagen, snarare i anslutning till öppning än till stängning, säger Per Geijer.

Enligt Arbetsmiljöverkets rapport ”Våld i arbetslivet – en kriminologisk kunskapsöversikt” från 2014 har antalet butiksrån i Sverige ökat stadigt sedan mitten av 1970-talet, med vissa variationer. Något som tidigare alltså inte har avspeglat sig i apoteksrånen, men det kan vara så att apoteken nu uppfattas mer som vanliga butiker.

– Förr var det väldigt sällan att det skedde några rån på apotek. Det var mer en kultur att apoteken var heliga. Nu har det skett en förskjutning mot detaljhandel och det kan ha har förändrat kulturen, säger Lena Jäger, ombudsman med ansvar för arbetsmiljöfrågor hos Sveriges Farmaceuter.

Dessutom menar hon att apoteken är för dåligt bemannade, något som också ökar rånrisken.

– Som jag ser det så är det en överetablering av apotek i dag samtidigt som apoteksföretagen har så dåliga ekonomiska förutsättningar att de är tvungna att dra ner på bemanningen för att klara verksamheten, säger hon.

Sammantaget innebär det här en tydligt negativ påverkan på arbetsmiljön på apoteken. Något som Sveriges Farmaceuter har uppmärksammat och tänker ta upp i avtalsförhandlingarna nästa år.

– Företagen måste budgetera för ett systematiskt arbetsmiljöarbete så att det blir ett naturligt inslag i verksamheten, säger Lena Jäger.

Sverige var först i världen med att 1993 införa en speciell lagstiftning som reglerar hot och våld i yrkeslivet. Enligt den är arbetsgivaren skyldig att utreda riskerna för våld och hot i arbetet och vidta de åtgärder som behövs. Arbetet ska planeras så att risk för våld och hot så långt som möjligt förebyggs. Något som alltså inte kan sägas ha gjorts i tillräcklig utsträckning inom apotekssektorn eftersom antalet rån har ökat. Men det innebär inte att det inte har gjorts något.

– Vi har kontinuerligt träffar med apotekskedjornas säkerhetsansvariga och utbyter information för att kunna förbättra säkerhetsrutinerna och hjälpa dem som har blivit utsatta, säger Robert Svanström.

Branschen har tagit fram ett säkerhetsprogram som innebär en lägstanivå som alla aktörer ska uppfylla. Det handlar om att man ska ha en säkerhetsansvarig som genomgått säkerhetsutbildning, att kontanter hanteras och förvaras på ett säkert sätt, att narkotiska preparat ska vara inlåsta i godkända skåp, att det ska finnas överfallslarm kopplat till polisen och så vidare.

– Men det kanske viktigaste är att alla apotek ska ha en handlingsplan för att ta hand om medarbetare som har blivit utsatta för ett hot eller ett rån eller i värsta fall våld, säger han.

Men här menar Lena Jäger på Sveriges Farmaceuter att det finns utrymme för förbättringar.

– Man tänker ofta på det tekniska runt omkring som kameror, larm och väktare. Men det de kanske inte tänker på är hur personerna som varit med om ett rån mår psykologiskt. Här behöver man stöd av en psykolog som också kan ge individuella råd kring vilka insatser som behövs för var och en, säger hon.

I Svensk Farmaci nr 4 som kommer ut inom kort finns flera artiklar om apoteksrånen. Bland annat har vi besökt en rättegång mot en apoteksrånare, talat med psykologisk expertis och drabbad apotekspersonal.