Brister i rådgivning

I studien besöktes totalt 297 apotek och 801 butiker som säljer receptfria läkemedel.

Tre olika scenarios studerades. I ett av dem efterfrågades värktabletter till en gravid kvinna.

Vid nio procent av besöken i butikerna i allmän handel rekommenderades ett läkemedel som är olämpligt i slutet av graviditeten. Motsvarande siffra för apotek var en (1) procent.

Mystery shopping-studien gav dock inte bara dagligvaruhandeln utan även apoteken en del att tänka på. I ett scenario efterfrågades ett läkemedel till ett febrigt barn – utan att ”låtsaskunden” angav åldern på barnet.

Bara 16 procent av apotekspersonalen och 14 procent av personalen i butiker utanför apotek frågade efter barnets ålder. Både på apotek och i allmän handel föreslogs i 6 procent av fallen ett läkemedel som är olämpligt till spädbarn.

Totalt gav personal i butik utanför apotek förslag på läkemedel vid hela 66 procent av besöken i detta scenario.

Enligt gällande regelverk ska butikspersonal utanför apotek inte ge råd om läkemedel utan hänvisa till apotek, vård eller sjukvårdsupplysning.

Men detta är alltså något som inte tycks ha hörsammats av butikspersonalen, att döma av resultaten.

Outbildad butikspersonal i allmän handel ger uppenbarligen ofta råd om läkemedel. Är inte utfallet ett underbetyg till den allmänna handelns försäljning av receptfritt?

– Det här indikerar en brist och är absolut något som behöver följas upp. Att föreslå åtgärder låg inte i uppdraget för den här studien, säger Lena Ring, forskare vid enheten för läkemedelsanvändning på Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket har mer på gång på området. Lena Ring hänvisar till en ännu icke offentliggjord studie som verkets tillsynsenhet ansvarar för: För att få en nationell bild av kommunernas kontrollarbete och handlarnas följsamhet till regelverket har verket genomfört en enkätundersökning under 2014.

Svensk Farmaci hoppas snart kunna skriva mer om den studien.

Läkemedelsverkets mystery shopping-studie finns att läsa här.