Hudflängd för att du gjorde ditt jobb
BLOGG: Vad har vi apoteken och farmaceuterna till? Den frågan ställer Svensk Farmacis chefredaktör i ett nytt blogginlägg som är baserat på ett verkligt händelseförlopp.
Du jobbar som farmaceut på ett apotek.
In kommer en lätt aggressiv kvinna med en mycket ovanlig ordination till sin dotter som ännu inte nått tonåren.
Du kan inte komma ihåg att du någonsin sett en förskrivning av det här potenta läkemedlet, som inte har testats på barn, till en så ung person. Förskrivningen saknar ”sic”- eller OBS-markering.
Du ringer förskrivaren för att göra en dubbelkoll, men tyvärr är hon inte kvar på kliniken.
Du bedömer att du inte kan expediera receptet förrän du fått det verifierat, du kommunicerar detta till kunden, men fortsätter sedan att jaga förskrivaren.
Det här tar lite tid. Plötsligt försvinner den arga kvinnan ut från apoteket.
Historien kunde slutat här, men istället börjar en mardröm.
Någon – mamman eller kanske förskrivaren – tipsar en tidning om “apoteket som vägrar lämna ut läkemedel”.
En stor mediecirkus tar vid, du och ditt apotek beskylls på bästa sändningstid i SVT:s Aktuellt för att ha blånekat att lämna ut läkemedlet, ett hormonimplantat för antikonception, av moraliska skäl.
Inget kunde vara mer fel, men du får inte ens chansen att komma till tals och förklara ditt agerande.
Att Läkemedelsverket sagt att du agerat helt rätt spelar ingen roll, du är redan dömd.
Vilken funktion vill vi att apoteken och farmaceuterna ska ha i samhället?
Antingen tycker vi, som den arga mamman, de förskrivande barnmorskorna i det här fallet och de indignerade reportrarna på SVT, att apoteken är utlämningscentraler. ”Apoteksbiträdena” ska lämna ut läkemedel utan att ifrågasätta, punkt slut.
Eller så tycker vi att de välutbildade farmaceuterna dagligen utför ett viktigt patientsäkerhetsarbete. Naturligtvis ska de lämna ut ordinerade läkemedel, men vi värdesätter att de upptäcker och rättar tiotusentals felaktiga ordinationer varje år.
Att de räddar liv.
Nils Bergeå Nygren
