Sveriges Farmaceuter deltog i år i vanlig ordning på farmacistudenternas arbetsmarknadsmässor Alarm i Göteborg och Pharmada i Uppsala.
Ervin Alic och förbundets övriga representanter träffade en lång rad studenter.
– Att vara på mässor och andra evenemang med farmacistudenter är viktigt för att få en bra inblick i vilka tankar som snurrar i huvudet på studenterna på apotekar- och receptarieprogrammen. Vi brukar bland annat fråga studenterna var de helst vill jobba, säger Ervin Alic.
Ett tydligt ”take home message” från i år var, enligt Ervin Alic, en utbredd ovilja att jobba på apotek hos studenterna som befinner sig i slutfasen av sin utbildning.
– Studenter i de tidiga årskurserna vet oftast inte vad de ska göra i framtiden, och verkar inte alltför bekymrade över att planera sin framtid vilket kan vara förståeligt. Ett fåtal vet redan med bestämdhet att de ska jobba på apotek eller inom läkemedelsindustrin, eller kanske med forskning. Men när vi träffar studenter som är inne på sin sista termin så märks det tydligt att majoriteten vi talar med drar sig från att jobba på apotek.
– Det märks kanske allra mest på studenter som är ute på praktik att väldigt många, istället för att bli mer intresserade och passionerade för apoteksbranschen, tvärtom ryggar tillbaka inför en framtida karriär på apotek.
Vad beskriver man som problemet?
– Arbetsmiljön, med en hög säljstress och dåliga möjligheter till pauser och att styra sitt eget arbete, ger ett dåligt intryck. De flesta erkänner dock motvilligt att det lär bli där de ska börja, men att de hoppas skaffa sig den erfarenhet som behövs för att sedan byta jobb till en annan bransch, säger Ervin Alic.
– Det är förstås beklagligt att vi nått en punkt där många studenter inte är intresserade av att kliva in i den bransch som majoriteten av farmaceuter verkar och behövs i. Man blir klart bekymrad.
Flera branscher inom naturvetarområdet står inför liknande problem vad gäller kompetensförsörjningen. Ervin Alic har själv bland annat arbetat som projektledare inom employer branding på lastbilstillverkaren Scania, och kan jämföra med den branschen.
– Till skillnad från apoteksbranschen har teknikbranscher som lastbilindustrin insett att de dels måste arbeta proaktivt och systematiskt med att få unga intresserade för teknik i olika former och projekt, dels att de måste vara attraktiva arbetsgivare. Ansvaret för detta ligger på företagen själva. Att i framtiden inte ha rätt kompetens inom företaget ses som en nyckelfråga och därför tar man den på största allvar. Här har apoteksbranschen en hel del att jobba med, säger Ervin Alic.
– Mitt intryck är att apotekskedjorna ändå försöker särskilja sig från varandra, hitta sin grej, och också jobba allt mer med employer branding. Men employer branding börjar inifrån med att man har en arbetsmiljö och en arbetsplats som folk trivs på, och på så sätt skapar en stark företagskultur.
– Därefter börjar man med att kommunicera det utåt och marknadsföra sig mot potentiella anställda. Mitt intryck är att apotekskedjorna borde jobba hårdare internt med att skapa arbetsplatser där de anställda verkligen trivs och vill vara. Det intrycket får man tyvärr inte nu, varken av de praktiserande apotekarstudenterna eller av flera av våra halvt utbrända medlemmar som hör av sig.
– Jag är övertygad om att den apotekskedja som lyckas skapa bäst arbetsmiljö för sina farmaceuter även kommer att skapa en stark intern företagskultur, vilket i sin tur kommer göra att de anställda på företaget är dess bästa ambassadörer och att studenterna vill jobba där, säger Ervin Alic.
