Svårare hitta tid än lämpliga patienter

På pilotapoteken som ingick i Läkemedelsverkets pilotprojekt under fjolåret har man överlag positiva erfarenheter av strukturerade läkemedelssamtal, att döma av de kommentarer som Svensk Farmaci samlat in genom en rundringning.

Projektet handlade om att erbjuda patienter med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, ett bokat läkemedelssamtal på apoteket där fokus låg på följsamheten till ordinerad behandling och vilka hinder som fanns för följsamheten.

Samtalet kompletterades med en uppföljning en till två veckor efteråt som kunde genomföras på apoteket eller via telefon.

Ett 40-tal apotek medverkade under tre månader, knappt 200 patienter genomförde ett första samtal och cirka 170 även uppföljningen.

– Vi gick igenom medicinerna, varför man får dem och hur man använder inhalatorn. Ganska många hade problem med inhalatorn, och där hittade vi vägar att förbättra deras inhalationsteknik. När kunderna går ut känner man att man har hjälpt dem, säger Birgitta Zimmerl, apotekare på apoteket Svanen i Säffle.

Något som många dock upplevt som negativt har varit den påfrestning på det dagliga arbetet på apoteket som samtalen innebar.

– Mina kollegor har fått slita mer vid disken. Vi hade kunnat boka in fler samtal än vad vi gjorde, men vi orkade inte med fler, säger Birgitta Zimmerl.

Bristen på kommunikation med berörda förskrivare var också ett problem.

– Tänk om man hade kunnat skicka ett meddelande direkt till doktorn om vad vi har pratat om. Tidigare jobbade jag på ett litet vårdcentralsapotek och då kunde man alltid gå in och prata om det var något eller ta det på lunchen. Det blir så mycket bättre om man kan kommunicera enkelt.

Att sitta ned med kunderna och diskutera deras medicinering var givande på mer än ett sätt, menar Eva Bendelin-Cedergren, receptarie på Cura i Visby.

– Det handlade både om saker som kunderna inte tänker på som vi kan hjälpa dem med och saker som vi inte tänker på att det är ett problem för kunden, som att öppna en viss förpackning till exempel. Det gav åt båda hållen, säger hon.

Hon menar att det strukturerade samtalet blir så mycket bättre än ett vanligt samtal vid disken.

– Man fick ju en helt annan kontakt med patienten och kunde sitta i lugn och ro och diskutera saker som man kanske missat vid disken. Vi kunde fokusera på behandlingen utan att det blev en massa om utbyten, pengar och sådant.

Behovet av läkemedelssamtalen upplevdes generellt som stort, men resurserna att klara av dem inte fullt lika stora.

Många farmaceuter efterlyser därför ett system som i Storbritannien där apoteken får en ersättning för varje läkemedelssamtal.

– Det var inte några problem att hitta patienter, det som var svårt var att hitta tiden i det dagliga arbetet. Vi kan inte jobba med den här typen av tjänster, som innebär mycket dokumentation och uppföljning, om vi inte får någon ersättning, säger Selma Gazetic, apotekschef på Hjärtat i Eslöv.

Hon menar att samtalen kan fungera som en uppfräschning av patienternas minne.

– De visste ofta inte hur deras läkemedel fungerade. Jag säger inte att de inte var informerade från början, men det är lätt att glömma och det kommer nya läkemedel och så vidare. Vår uppgift är ju att förstärka det som läkaren har informerat om och här finns verkligen en möjlighet att ha samma budskap som vården.

När det gäller Läkarförbundets negativa inställning till projektet (se tryckta Svensk Farmaci nr 1/15) tror hon att hindren kan överbryggas via tid och nära samarbete.

– Jag tycker att vi ska jobba mer med varandra och inte mot. Jag jobbar på en vårdcentral en dag i veckan med läkemedelsgenomgångar och liknande. Ju närmare vi kommer varandra där desto mer uppskattar vi varandra och våra olika kompetenser. Jag tror att mycket av detta beror på okunskap på båda håll. Projektet kan vara ett bra sätt att komma närmare varandra, säger Sonja Gazetic.

I princip samtliga patienter som genomförde två samtal, 98 procent, var positiva till samtalen, enligt utvärderingen.

83 procent var positiva till kontakten med farmaceuten och 90 procent var positiva till tanken på att medverka i liknande samtal i framtiden.