”Ingen grund för att exkludera patienter”
Det finns ingen grund för att prioritera bort patienter som har färre läkemedel än fem från apotekarinterventioner som inkluderar läkemedelsgenomgångar. Det säger Anna Alassaad, disputerad apotekare, apropå resultaten från den studie som vi skrev om i förmiddags. UPPDATERAD 16:40
Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLoS One av forskare från Uppsala universitet före årsskiftet.
Den indikerar oväntat att akutpatienter med få läkemedel tycks ha större nytta av interventioner från kliniska apotekare, än vad patienter med många läkemedel har.
Enligt Socialstyrelsens föreskrift från 2012 måste alla svenska vårdgivare erbjuda patienter över 75 som har minst fem läkemedel en läkemedelsgenomgång.
För patienter med färre än fem preparat finns dock ingen motsvarande reglering.
Svensk Farmaci ringde upp förstaförfattaren bakom Uppsalastudien, den nydisputerade apotekaren Anna Alassaad, för att diskutera utfallet.
– Man ska komma ihåg att det här handlar om en subgruppsanalys. Vår studie var ursprungligen inte designad för att studera skillnader mellan patientgrupper som fått olika antal läkemedel, säger hon.
– Men bland annat baserat på den uppdelning av patienter utifrån antalet läkemedel som lagstiftningen gör i Sverige var det motiverat att titta på den aspekten.
Anser du, utifrån den här studien, att patienter med färre läkemedel än fem bör erbjudas genomgångar?
– Studien visar att det finns en risk med att bara diskutera patienterna med ett stort antal läkemedel i termer av genomgångar, vilket är fallet i flera länder. Och ja, jag anser utifrån det vi sett här att det inte finns grund för att prioritera bort patienter med färre läkemedel från läkemedelsgenomgångar, säger Anna Alassaad.
Hur vill du förklara resultaten, som ni själva beskriver som oväntade?
– Patienterna med färre läkemedel hade i högre grad eget boende, styrde sin behandling själva i större grad och hade en bättre förmåga att uttrycka sina läkemedelsproblem. Det är faktorer som ökar möjligheten för apotekaren att genomföra en bra läkemedelsgenomgång med ett bra utfall. En annan aspekt är att det som patienten behöver i vissa fall är ett ytterligare läkemedel. Det gäller sannolikt i minst lika hög grad bland personer som har få läkemedel från början, säger Anna Alassaad.
En annan förklaring till utfallet, som författarna nämner i sin artikel, är den högre bördan av komorbiditeter bland patienterna med fler läkemedel, något som kan begränsa de möjliga effekterna av apotekarens intervention på kliniska utfall.
Ytterligare studier inom Anna Alassaads avhandlingsarbete väntas publiceras i vetenskapliga tidskrifter under våren.