Historieskrivning från nazitiden om acetylsalicylsyra gäller fortfarande
Tyske Felix Hoffmann har fått äran för upptäckten av acetylsalicylsyra (ASA) 1897. Men idag talar mycket för att en judisk forskare hade minst lika stor del i upptäckten – något som inte var politiskt korrekt under den nazistiska epoken. På många håll, bland annat på Uppsala universitets webb, publiceras dock alltjämt den version som gällde på nazitiden.
Kontroversen uppmärksammas bland annat i boken ”Läkemedel som förändrat världen” (Apotekarsocietetens förlag) av kemisten Johan Wennerberg, som kom ut häromåret. Boken uppmärksammades på ett seminarium i Apotekarsocietetens regi tidigare i höst.
Den tyske kemisten Felix Hoffmann brukar i regel få hela äran för upptäckten av ASA. Men den judiske forskaren Arthur Eichengrün, som suttit i koncentrationslägret Theresienstadt, fick viss upprättelse efter kriget. Det uppdagades då att det var han som lett försöken och tankearbetet bakom upptäckten.
Men referenserna till Hoffmann var då väldigt spridda, och är det än idag. Till exempel har Uppsala universitet på en webbsida publicerat den version av historien som var gångbar på nazitiden.
Att judiske Eichengrün istället var mannen bakom upptäckten är slutsatsen i en vetenskaplig utredning av frågan av historikern Walter Sneader. Studien publicerades i British Medical Journal i december 2000.
Studien har dock ifrågasatts av Bayer, som marknadsför Aspirin. Företaget skickade efter studiens publikation ut ett pressmeddelande, där man argumenterar för att Hoffmann trots allt är den som bör krediteras för upptäckten. Eichengrün hade bland annat haft många möjligheter att göra anspråk på upptäckten, men gjorde det inte förrän strax före sin död 1949.
Oavsett hur det förhöll sig i verkligheten, är det alltså oftast Felix Hoffmann som ensam får äran för upptäckten av ASA när historien återberättas idag.
Nils Bergeå Nygren, Svensk Farmacis chefredaktör, skrev historien om ASA i ett temablock i Läkemedelsvärlden nummer 7-8/1998 – och gav då också hela äran till Felix Hoffmann.
– Det kan tyckas vara okritiskt. Men jag gjorde det åtminstone i ett läge när Sneaders genomgång inte fanns. Jag får be om ursäkt och be redaktionen lägga in en brasklapp i artikeln på deras webb om den finns kvar där, säger han.
