Olika bud om ”namngenerika”
Generikabranschen håller inte med om att generika med fantasinamn ökar. Men de apoteksverksamma farmaceuter som Svensk Farmaci talat med upplever att det blivit mycket vanligare de senaste åren, och att det är ett stort problem.
I Svensk Farmaci nr 5/14 och här på sajten skrev vi nyligen om generika som får fantasinamn istället för namn där den aktiva substansens namn ingår.
Kenneth Nyblom, vd för generikabranschens förening FGL, håller dock inte med om att ”namngenerika” är något som ökar, vilket framfördes i artikeln. Åtminstone sett till vilka läkemedel som faktiskt marknadsförs.
– Det släpps fortfarande generiska läkemedel med fantasinamn men min uppfattning är det blir ovanligare inom receptbelagda läkemedel. För receptfritt har det ju alltid varit en dominans av fantasinamn även om det även på det området har börjat förekomma generiska namn, säger han.
– Vi hade ett möte igår där våra medlemsbolag var samlade och jag passade på att höra efter om de väljer att släppa läkemedel med fantasinamn oftare nu än tidigare och i så fall varför. Svaret var att det visserligen förekommer men att andelen minskar och inte ökar, säger Kenneth Nyblom.
Han säger sig dock inte ha stöd för detta i statistik.
– Frågan är intressant och det vore bra att se faktisk statistik på hur det verkligen ligger till med den här saken. Jag har själv frågat TLV om de har statistik om andelen generiska läkemedel med fantasinamn ökat eller minskat bland de läkemedel som verkligen lanserats, säger Kenneth Nyblom.
Svensk Farmaci ringde även upp några apoteksverksamma farmaceuter. Deras bild är att trenden som Svensk Farmaci beskrev i den förra artikeln stämmer, det vill säga att fenomenet blivit vanligare, åtminstone sett till antalet expeditioner.
– Min bild är att det blivit betydligt vanligare under bara det senaste året. Det är klart problematiskt, jag upplever att det är svårare för många äldre kunder om namnen inte överensstämmer alls, säger Birgitta Berntsson, receptarie på Kronans Apotek i Varberg.
– Jag kan i och för sig inte svära på att det numeriskt är fler sådana här generika än tidigare, det kan handla om att det nu kommit sådana för storsäljande läkemedel. Men då blir det ju också ett större problem. Simvastatin, atorvastatin och losartan är exempel där det finns sådana här varumärken, säger Birgitta Berntsson.
Shahin Ghafari, receptarie inom Ica Cura, upplever också att ”namngenerika” blivit allt vanligare.
– Det har absolut blivit vanligare de sista åren och det är verkligen inte uppskattat! Det här kan vara väldigt vilseledande, särskilt för patienter över 70, säger hon.
Svensk Farmaci hoppas, efter ytterligare research, i kommande artiklar kunna klarlägga vilken trend som faktiskt gäller för ”namngenerika” på den svenska marknaden.
Vad tycker du själv i frågan, har namngenerika ökat eller minskat? Svara gärna på vår läsarfråga i högermarginalen här på sajten.
