Allt fler duplikat trend som riskerar öka förvirring
Generika som får fantasinamn istället för substansnamn är en växande trend som riskerar öka problemen med förväxlingar och dubbelmedicinering. Orsaken är allt fler duplikatansökningar där bara en av dem tillåts ha det generiska läkemedelsnamnet.
Koll på läkemedel genomförde i våras en undersökning bland svenskar mellan 75 och 79 år. Den visade att det vanligaste läkemedelsproblemet var att patienterna inte känner igen namnet på de läkemedel de får utbytta på apoteket.
Nästan var fjärde angav att de hade problem att känna igen namnet. Och då har ändå de flesta utbytta läkemedel det generiska substansnamnet – INN-namnet – plus företagets namn och är tämligen lika.
Men nu kommer det allt fler generika som istället har ett varumärkesnamn, ett fantasinamn.
– Företagen ansöker i allt högre utsträckning om godkännande för flera likadana produkter samtidigt, så kallade duplikatansökningar, och då kan bara en av dem ha generiskt läkemedelsnamn. Övriga måste heta något annat, säger Ylva Satrell, ordförande för Läkemedelsverkets namngrupp.
En viktig orsak till duplikatansökningarna är, enligt generikabolagen, att de vill ha flera alternativa leverantörer för att kunna välja den som kan erbjuda den bästa kvaliteten till den lägsta produktionskostnaden.
En annan orsak kan vara att det finns en marknad för godkända generikaansökningar.
– Det är mycket säljande av godkännanden fram och tillbaka mellan företagen, säger Ylva Satrell.
Generika med fantasinamn kan göra det ännu svårare för patienter att känna igen och förstå att det är samma läkemedel som de fick förra gången och risken för dubbelmedicinering kan antas öka. Men det finns ännu inga rapporter som visar att fantasinamnen har orsakat felmedicineringar vilket gör det svårt för myndigheten att agera med patientsäkerhetsargument.
På de stora generikaföretagen är man dock medveten om förväxlingsrisken och har ofta en tydlig policy.
– Vi strävar alltid efter att ha INN-namn plus företagsnamn på våra generika, säger Annette Rietz, affärsområdeschef hos världens största generikatillverkare, Teva.
Men trots det finns exempel på när det inte har blivit så. Till exempel har bolaget flera produkter med samma substanser men olika namn som Losartan TEVA/Losatrix, Amlodipine TEVA/Amloratio och Valsartan TEVA/Valtsu.
På amerikanska Mylan har man också strategin att alltid försöka ha INN-namn plus företagsnamn, men ändå har sex av bolagets 70 produkter i Sverige inte den namnsättningen – Demoson, Glaudin, Kandrozid, Lafunomyl, Metomylan och Omezolmyl.
En genomgång visar att skälen bakom dessa varumärkesnamn varierar ganska stort och spänner över alltifrån rester från tidigare företagsköp, internationella beroenden och praktiska aspekter med små förpackningar till rent affärsmässiga överväganden kring kostnaderna för ett namnbyte.
Det finns ingen möjlighet för Läkemedelsverket att kräva att ett företag ska namnge ett generiskt läkemedel med INN-namnet plus företagsnamn.
Men det kan finnas en annan möjlighet att komma åt problemet i framtiden, berättar Ylva Satrell.
– Det finns ett pågående pilotprojekt där man testar om olika sätt att förändra en läkemedelsförpackning kan leda till minskad förväxlingsrisk. En av de förändringar som testas är att substansnamnet anges större än läkemedelsnamnet på förpackningen, säger hon.
