EES, tidigare kallat DUR, är ett i grunden amerikanskt kunskapsstöd som Apoteket AB köpte in på monopoltiden och som bolaget och Apotekens Service (numera e-hälsomyndigheten) sedan vidareutvecklade och anpassade till svenska förhållanden.
Idag finns verktyget tillgängligt hos flertalet svenska apoteksaktörer men används i varierande omfattning.
I en ny studie av EES ingick totalt 15 läkare som analyserade 254 dospatienters läkemedelsanvändning via verktyget.
Totalt bedömdes 254 patienter och 740 varningar genererades av EES.
Läkarna bedömde 68 procent av varningarna som klinisk relevanta. De uppgav att de avsåg utföra någon typ av åtgärd i 37 procent av fallen. Åtgärderna rörde sig om utsättning av läkemedel, dosminskning, dosökning, byte av läkemedel, analys, diskussion med patienten med mera.
För 85 av de 740 varningarna, eller i 11 procent av fallen, gjordes faktiska förändringar av behandlingen efter att en varning visats.
– 11 procent kan låta lite men är faktiskt en något högre siffra än vad vi förväntat oss, säger Tora Hammar, doktorand på eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet i Kalmar och en av forskarna bakom studien.
Geriatrisk varning (olämpligt läkemedel för äldre) var den typ av varning som oftast bedömdes som kliniskt relevant (över 80 procent) och där en förändring av behandlingen oftast förverkligades.
Terapiduplicering var tvärtom den varningstyp som mest sällan bedömdes som kliniskt relevant och som bara ledde till förändring i 9 procent av fallen.
Acetylsalicylsyra var den läkemedelssubstans som oftast förekom i varningarna (85 stycken), men förändringar gjordes bara i ett av dessa fall.
Tramadol var den substans där varningar tvärtom oftast ledde till förändringar, närmare bestämt i 60 procent av fallen (3 av 5).
Studien innehöll också en kvalitativ del där läkare intervjuades om EES. De flesta ansåg att signalerna från EES var användbara om de skulle vara integrerade i systemet de använde.
Vad blev du mest överraskad av i den här studien?
– Det var nog det överväldigande sug efter ett stöd av denna typ som fanns bland läkarna i studien, säger Tora Hammar.
– Men det är viktigt att understryka att EES inte kommer som en lösning på alla problem, långt ifrån. Det finns både styrkor och svagheter. En styrka med EES signaler är att det finns en dosuträknare som kan ge varningar utefter doseringen på ett recept. Det kan vara värdefullt i vården. Men EES är inte en färdigpaketerad lösning på vårdens behov av beslutsstöd. Mycket arbete kvarstår när det gäller beslutsstöd för läkemedel, men det är ett viktigt arbete, säger Tora Hammar.
– Jag tror beslutsstöd har en mycket viktig roll att spela för en bättre och säkrare läkemedelsanvändning men då måste det vara bra kvalitetssäkrade stöd som är anpassade till situationen de ska användas i. Jag tror på ett beslutsstöd som är flexibelt och lätt kan utvecklas vidare. Själva kunskapen i ett beslutsstöd kan komma från olika källor där några kategorier kan komma från exempelvis EES.
Tora Hammar tror att informationen från studien om att vissa typer av varningar (terapiduplicering och interaktioner) sällan leder till åtgärder, kan ge vissa ledtrådar till hur EES-systemet kan förfinas.
Studien ingår i Tora Hammars avhandlingsarbete som ska upp till försvar den 10 oktober i Kalmar. Opponent är docent Sofia Kälvemark Sporrong.
I avhandlingen ingår även, bland annat, en EES-studie av alla dospatienter i Sverige som vi skrev om 2013.
