Lång rad förslag om att utveckla nationell strategi
Efter tre år värdesätter nästan alla involverade aktörer den nationella läkemedelsstrategin (NLS) högt, men Läkemedelsverket och Socialstyrelsen vill nu lugna ned tempot i arbetet. Läs Svensk Farmacis genomgång av intressenternas förslag och synpunkter på NLS. UTÖKAD 09:33
Det var 2011 som regeringen tog beslutet att införa en nationell läkemedelsstrategi (NLS) med visionen “bättre läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle”.
Efter de tre första åren värderar de allra flesta involverade aktörer strategin högt.
Det framgår av de utvärderingar av strategin som aktörerna i det så kallade CBL-rådet nu skickat till CBL-kansliet på Läkemedelsverket.
Svensk Farmaci har gått igenom aktörernas övergripande synpunkter, men också de konkreta förslag och omvärldsanalyser som de sedvanligt lämnat till CBL-kansliet inför uppdateringen av strategins handlingsplan.
Här är vår summering:
Apotekarsocieteten vill bland annat att en översyn görs över receptfria läkemedel som får säljas utanför apotek. Att försäljningen i vissa fall bara tillåts på apotek vore önskvärt, enligt föreningen.
E-hälsomyndigheten vill att en kommunikationsplan tas fram för NLS, så att arbetet och resultaten får mer uppmärksamhet. Det bör göras såväl övergripande som för varje insatsområde.
Handikappförbunden tycker att patientperspektivet i strategin behöver förstärkas, till exempel via representation i högnivågruppen.
IVO tycker att de absolut viktigaste satsningarna inom NLS rör arbetet med Nationell ordinationsdatabas, NOD. ”Arbetet bör drivas på och ett stort ansvar faller på e-hälsomyndigheten”, skriver IVO.
Lif vill se ökad aktivitet för att minska risken för förväxlingar av läkemedel. Lif vill också se ”ytterligare samarbete mellan branscherna” och vidareutveckling när det gäller projektet strukturerade läkemedelssamtal på apotek.
Läkemedelsverket anser att strategin blivit ett allt viktigare forum för att förbättra läkemedelsanvändningen i samhället. Men man varnar för ett alltför högt tempo i aktiviteterna.
”Start av många nya aktiviteter kan äventyra leveranser av redan pågående aktiviteter och nya aktiviteter bör därför begränsas till ett fåtal”, skriver man.
Socialstyrelsen är på samma spår. Man anser att fokus i NLS ”fortsättningsvis bör ligga på att föra nu pågående uppdrag i mål snarare än att lägga till många nya aktiviteter”.
Nepi har en lång rad förslag. Ett gäller att utveckla framtida samarbetsformer mellan vård och apotek, ett område där Nepi också startat ett eget projekt.
SKL efterlyser på ett allmänt plan bättre samordning mellan strategins aktiviteter och understryker vikten av långsiktighet i arbetet.
SKL vill prioritera projekt om samlad läkemedelslista/NOD, snabbspår för generisk förskrivning och antibiotikafrågor.
Man föreslår också en fördjupad diskussion om apotekens grunduppdrag med koppling till handelsmarginalen, och att dosfrågorna hålls aktuella i strategin även efter höstens delbetänkande från läkemedels- och apoteksutredningen.
Sveriges apoteksförening föreslår bland annat, tillsammans med Lif och Läkemedelsverket, ett nytt insatsområde, egenvård. Läs mer i separat artikel här.
I förslaget ingår bland annat en ny kategori receptfria läkemedel som bara får expedieras efter rådgivning från farmaceut, se artikel i Svensk Farmaci nr 4/14.
Sveriges Farmaceuter vill bland annat att den skånska LIMM-modellen utvärderas nationellt inom NLS.
Förbundet vill också att projektet strukturerade läkemedelssamtal på apotek vidareutvecklas skyndsamt.
TLV vill att det tas initiativ inom området Real world evidence (RWE). RWE innebär informationsinsamling via registerstudier efter ett läkemedels godkännande. Läs mer i Svensk Farmaci nr 5-6/13.
I år har CBL-kansliet alltså även bett intressenterna att utvärdera strategin hittills.
Nästan alla instanser som gjort det är positiva eller mycket positiva till NLS som helhet.
Några poängterar dock att de fem övergripande målen tydligare bör kopplas ihop med de sju insatsområdena och/eller projekten.
Något avvaktande till NLS är läkemedelskommittéernas samarbetsorgan LOK, som tycker att det krävs ”betydligt längre tid (än tre år) för att avgöra om (NLS gett) bestående resultat för patienter och samhälle”.
Vinnova tycker att det finns en risk att NLS-arbetet blir ett internt arbete för de ”närmast sörjande”. Man efterlyser en starkare patient/brukarkoppling i det praktiska arbetet och mer fokus på att lyfta fram resultaten.
Läs mer om omvärldsanalyserna och förslagen i en sammanställning på Läkemedelsverkets hemsida.
– Nästa vecka har vi ett möte med CBL-rådet för att bland annat diskutera årets omvärldsanalys och arbetet med strategin hittills, säger Madeleine Wallding, direktör för Centrum för bättre läkemedelsanvändning på Läkemedelsverket.