LV: “Ledningen agerar proaktivt”
Enrique Arias, förvaltningsdirektör på Läkemedelsverket, svarar på Svensk Farmacis frågor om den ekonomiska situationen på myndigheten apropå förmiddagens artikel.
I förmiddags publicerade vi, efter reaktioner från medarbetare på Läkemedelsverket, en artikel om den ekonomiska situationen på myndigheten, med anledning av den aktuella delårsrapporten.
Med anledning av detta ställde vi också ett antal frågor till verkets förvaltningsdirektör Enrique Arias.
Ekonomin beskrivs i delårsrapporten som stabil, men ändå förbereds nu en ekonomisk åtgärdsplan av direktör Eva Andersson. Varför?
– Huvudsyftet är att säkerställa den långsiktiga finansieringen. Den stabilitet som avses innebär att LV följer den kostnads- och intäktsutveckling som fastställts av ledningen. Myndigheten har ett myndighetskapital som vid utgången av 2014 beräknas uppgå till 53 miljoner kronor, säger Enrique Arias.
– Vi har i dagsläget en ekonomi som utvecklas i enlighet med den plan som LV fastställt och där vi investerar myndighetskapitalet i verksamheten.
– LV har de senaste åren utvecklat den ekonomiska styrningen för att säkerställa en långsiktig finansiering. Det är med utgångspunkt i den utvecklade ekonomimodellen, som säkerställt en mer detaljerad ekonomisk uppföljning, som ledningen agerar proaktivt för att säkerställa att uppdraget och kvaliteten i verksamheten kan upprätthållas.
Varför anser sig Läkemedelsverket behöva höja avgifterna i ett läge där ekonomin är stabil?
– LV finansieras med flera olika avgifter, bidrag och anslag. Den begäran om höjda avgifter som lämnades till regeringen under våren avser en avgränsad del av verksamheten som genom politiska beslut och som en konsekvens av löne- och kostnadsuppräkning inte har full kostnadstäckning.
– Läkemedelsverket är till stor del avgiftsfinansierat. Enligt avgiftsförordningen gäller som generell princip att all avgiftsfinansierad verksamhet ska ha full kostnadstäckning under den period som avgifterna beräknas gälla. Detta innebär att den avgiftsfinansierade verksamheten går med överskott i början av en avgiftsperiod och med underskott i slutet av avgiftsperioden.
– Förordning om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel gäller sedan den 1 januari 2011. Den verksamhet som finansieras av dessa avgifter har genererat ett överskott under åren 2011-2012 och underskott åren 2013-2014. Prognosen för helåret 2014 pekar på ett negativt resultat på drygt 31 miljoner. Årets prognos visar dock, som sagt, på ett beräknat positivt myndighetskapital på cirka 53 miljoner kronor i slutet av 2014.
I pressmeddelandet säger du att utfall i delårsrapporten sammanfaller med budget. Men i budgeten från februari framgår att kostnadstaket var 730 miljoner kronor och prognosen i delårsrapporten är att man övertrasserar det med 15 miljoner. Förklaring?
– Utfallet är en konsekvens av mindre förändringar i intäkter och kostnader. I en verksamhet sker förändringar löpande som påverkar både intäkter och kostnader. I halvårsprognosen beräknas intäkterna öka med 4 miljoner kronor och kostnaderna ökar med 14 miljoner kronor jämfört med budgeten som fastställdes inför 2014.
– Med en omsättning på 745 miljoner så är denna avvikelse inte av sådan omfattning att den bör kommenteras särskilt. Avvikelserna ligger fördelade inom samtliga verksamheter, vilket resulterar i marginella belopp.
När förväntas ni få besked från departementet i fråga om avgiftshöjningarna?
– Vi har en löpande kontakt med Socialdepartementet om detta, men har inte fått information om när ett formellt beslut kan förväntas vara fattat.
Vilka konsekvenser får det på LV om departementet inte ger klartecken till avgiftshöjningarna? Finns risk för varsel?
– Den frågan bereds just nu inom myndigheten. Det är dock en naturlig del i förvaltning av en organisation att balansera intäkter och kostnader. Det pågår sedan mer än ett år ett omfattande arbete med att genomlysa och effektivisera de mest prioriterade processerna.
– Klart är att eventuellt minskade intäkter på sikt måste leda till minskade kostnader. På vilket sätt det ska ske, om det blir aktuellt, och inom vilken tidsperiod är dock inte fastställt. Personalminskningar är något vi vill undvika i det längsta, säger Enrique Arias.