Allt färre dospatienter efter strul
I Jönköping gäller en restriktiv inställning till maskinell dos – istället används i många fall dosetter. Antalet dospatienter i länet har minskat med 1 700. Ordinationsverktyget Pascal släpptes ut innan det var tillräckligt väl testat, säger AnnSofie Fyhr, områdeschef för läkemedelsförsörjning.
De flesta i Apotekssverige känner säkert till de problem som de nya dosleverantörerna har haft när de tagit över dosverksamheten i framför allt Skåne och Västra Götaland.
Mindre känt är kanske de problem som drabbade landstinget i Jönköping i samband med att dosverksamheten konkurrensutsattes. Och det utan att någon av de nya dosleverantörerna ens har varit inblandade.
– Situationen är inte bra som den är och vi jobbar med frågan, men det finns inga lätta lösningar här, säger AnnSofie Fyhr, områdeschef för läkemedelsförsörjning och medlem av Jönköpings läkemedelskommitté.
Så här ligger det till. När dosmarknaden avreglerades behövdes ett nytt system för patienternas ordinationer tas fram som inte ägdes av Apoteket AB. Därför utvecklades Pascal, ett nationellt ordinationsverktyg fristående från alla dosleverantörer, som lanserades i maj/juni 2012.
Snart upptäcktes att det nya ordinationsverktyget inte kommunicerade med journalsystemet Cosmic som används av både öppen- och slutenvård i Jönköpings landsting.
För att vården ska fungera på alla nivåer måste Cosmic innehålla en korrekt läkemedelslista. Kommunikationsproblemen med Pascal innebar att läkarna skulle bli tvungna att föra två aktuella listor över alla dospatienters läkemedel, en i varje system.
En riskanalys gjordes på uppdrag av läkemedelskommittén som kom fram till att situationen innebar alltför många risker och faror för patienterna.
– Det resulterade i att vi gick ut med en rekommendation från läkemedelskommittén att inte sätta in nya patienter på Apodos, säger AnnSofie Fyhr.
En uppmaning som läkarna i landstinget tog till sig och som har resulterat i att antalet patienter som står på dos i Jönköping har minskat med 1 700 patienter ner till totalt 6 000 patienter.
– Baksidan blir dock att kommunens sköterskor får stå och dela läkemedlen i dosetter istället, säger hon.
Något som inte är riskfritt det heller, det var ju bland annat därför dosdispenseringen togs fram en gång i tiden. Man skulle kunna beskriva det som att datasystemen har försatt landstinget och kommunerna i ett dilemma.
– Det blir inte bra hur vi än gör. Det här är en jättehet och väldigt svår potatis, säger AnnSofie Fyhr.
Den 28 maj i år reviderades rekommendationen från läkemedelskommittén. Nu gäller att anslutning av nya patienter till dos “endast bör ske i selekterade fall där nyttan tydligt överväger riskerna”.
AnnSofie Fyhr kan inte förklara varför frågan har fått sådana konsekvenser i Jönköpings landsting medan det inte verkar ha fått det i andra landsting.
– Jag vet att Norrbotten har gjort en liknande bedömning som vi har gjort, men de andra? Vi vet inte hur de resonerar, säger hon.
För att få upp frågan på bordet nationellt för att komma till rätta med problemet skickade läkemedelskommittén redan i höstas en beskrivning av problemet tillsammans med riskanalysen till myndigheter som Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, men utan konkret resultat.
Nyligen fick de visserligen ett svar från Socialstyrelsen, men de meddelade bara att detta inte var deras bord.
– Det är ingen som vågar ta i den här potatisen, säger AnnSofie Fyhr.
Hon menar att roten till problemet ligger i Pascal som släpptes ut innan det var tillräckligt väl testat och genomarbetat.
– Personalen ute på sjukhusen har krav på sig att jobba patientsäkert samtidigt som staten kan trycka igenom ett datastöd som absolut inte håller måttet. Det tycker jag är väldigt märkligt, säger hon.
Läs mer om läkemedelshanteringen i Landstinget i Jönköping i tryckta Svensk Farmaci nr 2-3.