Jag antar att även du har gått runt och plötsligt slagits av en förundran över något som ständigt varit i din omkrets, men som du egentligen aldrig ägnat någon djupare reflektion över?
Detta hände i alla fall mig för någon vecka sedan cyklandes till närmsta apotek för att inhandla lite apoteksvaror.
Plötsligt slogs jag av tanken: “Varför döptes apoteken tidigare efter djur?”
Detta fenomen har ju uppenbarligen försvunnit mer och mer efter privatiseringen av apoteksmarknaden.
Men man märker ju hur starkt rotade de gamla namnen är hos både apotekspersonal och en del kunder som fortfarande benämner apoteken med deras ursprungliga djurnamn.
Jag lyckades komma över en välskriven artikel från 1977 ur Svensk farmaceutisk tidskrift skriven av Apotekare Stig Ekström. Den besvarade mer än väl min undran och jag tänkte delge lite av godbitarna ur den här.
Jag litar starkt på talesättet “om du har en fråga så sitter säkert minst tio andra och undrar över samma sak.”
Så om minst tio personer lärt sig något nytt efter att ha läst detta inlägg blir jag mer än glad.
Den direkta anledningen till att djurnamn användes historiskt sett var att läskunnigheten var väldigt låg under medeltiden. Därför var man i behov av att på andra sätt än genom att numrera husen särskilja byggnaderna från varandra.
Detta var av naturliga skäl extra viktigt för byggnader där någon sorts kommersiell verksamhet bedrevs. Lösningen var att ha symboler/skyltar på sina fasader och på dörrarna. Dessa symboler, vilka ofta kunde föreställa bibliska figurer/helgon eller djur blev implicit också namnet på byggnaden.
Vad gäller apoteken så var den symboliska poängen med att namnge dem efter ett helgon, beskyddande. Man trodde nämligen vid den tiden att demoner orsakade sjukdomar och att dessa onda makter även kunde förbanna apotekens läkemedel så att effekten av dem försvann.
Ett apotek med helgonbeskydd skulle alltså motverka detta. I Sverige har döpandet av apotek efter helgon varit relativt ovanlig jämfört med sydligare delar av Europa.
En förklaring till detta kan vara att företeelsen apotek uppkom senare här, närmare bestämt 1552 (enligt Farmacihistoriska museet).
Detta är alltså efter reformationen och avskaffandet av helgon i och med protestantismens intåg.
Just när det kommer till namngivningen efter djur på apotek så är en stor orsak till detta den medeltida symboliken som djuren representerar. Denna symbolism är även kopplad till att man trodde att djuren beskyddade apoteken genom magisk kraft.
I jämförelse med resterande Europa så hade Sverige innan omregleringen en både ovanligt stor andel apotek med djurnamn och bland dessa namn en ovanligt bred mångfald av djurarter.
Några utvalda arter var klart vanligare än andra exempelvis: lejon, örn, svan, hjort och grip. Föga överraskande kan tyckas, alla har vi väl haft/har ett “Lejonet” eller “Gripen” i staden vi bor i?
Förklaringen till att dessa namn blev populära hänger samman som med mycket annat från denna tid ihop med kristendomen. Ovanstående nämnda djur ansåg man nämligen symbolisera självaste Jesus Kristus.
Ett väldig intressant sidospår här som jag aldrig reflekterat över själv är att det finns en hel del konst från barocken där man avbildar Jesus som apotekare! (Googlade upp denna länk med exempel på ett antal verk på detta).
Ni som känner till mer i ämnet, lämna gärna en kommentar nedan. Jag kommer nog att botanisera mer om detta i ett framtida inlägg.
En annan orsak till att djurnamn är vanligt hänger ihop med att det inte var ovanligt att läkemedel som härrörde från djur användes.
Mer eller mindre exotiska djurdelar som t.ex. elefantbetar, horn från noshörning, skal från jättesköldpaddor, strutsägg och krokodilskinn sattes upp som prydnad i marknadsföringssyfte för att bidra till mystik och hemlighetsmakeri kring apoteken och därmed locka kunder.
Eller så förädlades en del av djurdelarna för att användas i läkemedel. Det var sedan moderdjuret till respektive djurdel som senare blev symbolen/emblemet för apoteken och därmed även namnet.
Jag kan tänka mig att t.ex. ett specifikt apotek ville göra sig berömt för sitt exklusiva läkemedel innehållande elefantbetar och därför namngav sig som “Apoteket Elefanten”. Alltså ett otroligt lättillgängligt och rättfram sätt att göra reklam för sig själva! Tiderna förändras, det skulle troligtvis inte fungera särskilt bra om apoteken börja hänga upp elefantbetar intill apotekshyllorna idag =)… Det skulle varit svårt att försvara ur ett djuretiskt perspektiv.
Andra metoder att välja djurart till apoteken var helt enkelt att ta efter landskapets/stadens vapen eller arter som ansågs vara representativt utifrån det specifika apotekets geografiska läge, t.ex. Renen i Kiruna.
Avslutningsvis kan man ställa frågan: Ska apoteken fortsätta ha sina gamla djurnamn eller är det bättre med de modernare namnen som anger en hint om geografiskt läge?
Jag hoppas i vilket fall att detta lite annorlunda “kuriosa-inlägg” var av intresse. Jag slogs i alla fall av hur mycket tradition och fina anor en stor del av apoteksväsendet härrör ifrån, när jag läste artikeln av Stig Ekström.
Det gör mig stolt att vara en del av denna yrkeskår som bidragit och fortsätter bidra med en av de viktigaste samhällsinstitutionerna i samhället, nämligen apoteken.
Henrik Cam
PS. Läs gärna Stig Ekströms utomordentliga originalartikel som finns tillgänglig via Apotekarsocieteten här.
