Rådgivare, rådgivare och apotekschef

Häromdagen besökte jag ett av Apoteket AB:s apotek i Stockholm.

Jag kunde snabbt konstatera att de som fanns på plats, enligt sina namnskyltar, var ”Rådgivare”, ”Rådgivare” och ”Apotekschef”.

I vilken utsträckning de var legitimerade yrkesutövare – receptarie eller apotekare – framgick inte.

Jag hade en del frågor om läkemedel som jag ville diskutera med en uppdaterad farmaceut.

Men, eftersom jag inte hade lust att fråga vilken kunskap som de anställda hade, nöjde jag mig med information från en av ”rådgivarna” om den pågående tandproduktskampanjen med en på köpet.

Jag köpte lite Flux och gick.

Enligt gällande regler krävs att en legitimerad receptarie eller legitimerad apotekare bemannar apoteket under öppethållandet.

Trots detta väljer apoteksaktörer, inklusive den ovan nämnda, att gömma de akademiska yrkestitlarna bakom ord som rådgivare, läkemedelsspecialist och apotekschef. Som apotekskund är det alltså nästan omöjligt att veta vad den jag pratar med har för kompetens eller om personen i fråga är legitimerad.

Varför?

Apoteksberättigandet är mer än försäljning av ”en på köpet” och vill man vara en självklar del av hälso- och sjukvården så krävs nog lite mer än det jag möttes av häromdagen.

Efter mitt apoteksbesök kände jag mig föranledd att ställa frågan till Apoteket AB:s ledning om vilken policy de har vad gäller namnskyltar och vad man vill uppnå med de namnskyltar där akademisk utbildning lyser med sin frånvaro.

Jag ser fram emot svaret.

På höstens mässa Apotek & Egenvård kommer förbundet att ha ett seminarium med titeln ”Vad skyltar farmaceuten med.” Det känns tyvärr väldigt angeläget.

Kristina Niemi, förbundsdirektör, Sveriges Farmaceuter