Den 24 november 2011 lade EU-kommissionen ned alla pågående ärenden i EG-domstolen mot medlemsstater med restriktiv apoteksreglering.
Målen gällde ägarbegränsningar och restriktioner i Österrike, Bulgarien, Cypern, Frankrike, Italien, Tyskland, Grekland, Portugal och Spanien.
Sedan dess har några länder valt att stoppa planer på att liberalisera ägandet på liknande sätt som exempelvis Norge och Sverige.
Det framgår av en sammanställning som Danmarks Apotekerforening gjort.
Senast att stoppa liberaliseringsplaner var Estland, där Socialutskottet den 10 mars i år föreslog förändringar i regleringen av apotek som rullar tillbaka planerna på liberalisering.
I stället föreslås nu att bara farmaceuter får äga apotek, stöd till apotek i glesbygd och ett förbud mot vertikal integration (det vill säga att läkemedelsgrossister och apotek har samma ägare).
Även Spanien har så sent som i år stoppat planer på att liberalisera ägarskapsregleringen för apotek. Endast apotekare kommer därmed även framöver att kunna äga apotek i landet.
I Frankrike tycks vindarna blåsa åt samma håll. I december i fjol underströk den franska hälsoministern Marisol Touraine i facktidningen Le Quotidien du Pharmacien betydelsen av att de franska apoteken måste ägas av farmaceuter även fortsättningsvis.
Detta efter att den franska konkurrensmyndigheten länge pressat på för en liberalisering.
I Ungern återinfördes 2011 krav på farmaceutägarskap, etableringsbegränsning, begränsning av antalet apotek, förbud mot vertikal integration och fasta priser.
I Danmark väntas nu inom kort den kraftigt försenade utredning som antas avgöra det danska ägarmonopolets öde.
Enligt Pharmaceutical Group of the European Union, PGEU, bor 59 procent av EU-medborgarna idag i länder där endast apotekare/farmaceuter får äga apotek.
