“Svartmålning utan grund i verkligheten”

Som Svensk Farmaci skrev igår beskriver Apotekerforeningen i Danmark den svenska apoteksreformen i negativa ordalag i flera artiklar i veckans utgåva av föreningens tidning Farmaci.

Föreningen argumenterar intensivt för att behålla det så kallade ägarmonopolet inom apotekssektorn.

Som vi skrev igår anser Sveriges Farmaceuters förbundsdirektör Kristina Niemi att den danska föreningen nu gått för långt i sin svartmålning av den svenska apotekssektorn och att den bild som föreningen målar upp är missvisande.

Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening, har också reagerat negativt på artikelserien.

Hur ser du på den bild som Apotekerforeningen tecknar av den svenska omregleringen i Farmaci?

– Det är tydligt att de danska apoteksägarna under en tid känt sig pressade av de starka önskemål om en omreglering som finns i Danmark. Landet har samma problem med låg apotekstäthet som var den största drivkraften bakom att omreglera den svenska apoteksmarknaden, säger Johan Wallér.

– Tyvärr springer våra danska kollegor på alla bollar som finns och övertolkar kritik och ignorerar beröm. Att exempelvis beskriva Statskontorets utvärdering av apoteksomregleringen som negativ torde vara extremt svårt, ändå lyckas danskarna med det konststycket.

Hur ser din ”motbild” av den svenska omregleringen ut, vilka är de viktigaste positiva effekterna som glömts bort i de danska artiklarna?

– De positiva effekterna är väl kända. Ökad tillgänglighet i form av ett stort antal nya apotek och kraftigt förbättrade öppettider, en utveckling av serviceerbjudanden och tjänster, möjligheten för personalen att välja arbetsgivare och en bra löneutveckling.

”Pressad patientsäkerhet, fokus på profit och bristfällig rådgivning om läkemedel. Det är vardagen på svenska apotek …” inleds en av artiklarna. En korrekt bild?

– Verkligen inte. De negativa effekter som finns för patientsäkerheten de senaste åren är kopplade till det generiska utbytet, där apoteken tillsammans med vårdfacken, farmaceutfacken, pensionärs- och patientorganisationer är rörande överens om att något måste göras. Apoteken kan vara stolta över den rådgivning som vår personal, med sin kvalificerade utbildning, kan ge.

– Den danska svartmålningen av svensk omreglering har inte särskilt mycket med verkligheten att göra och bygger oftast på okunskap om hur den svenska marknaden är uppbyggd och hur den är reglerad av staten. Man ska heller inte glömma bort att kompetens- eller patientsäkerhetskraven på apotek inte på något vis har minskat i samband med omregleringen. Snarare har regelverken kring detta skruvats åt. Omreglering betyder inte att regelverken tas bort eller tunnas ut.

Omregleringen påstås ha gett ”fler apotek men sämre tillgänglighet till läkemedel”. Kommentar?

– Sofia Wallströms utredning visade att vi direktexpedierar ungefär lika stor andel recept idag som innan 2009. Det som har hänt och som kunderna märker av, är att regelverket för generiskt utbyte skärpts. Med kända resultat. Patienterna förstår exempelvis inte varför deras läkemedel inte ingår i högkostnadsskyddet och varför apoteken lagerhåller ett generikum istället för originalet. Plötsligt kan producenten av ett generikum inte längre leverera periodens vara till apoteken, vilket skapar brist i apotekens hyllor. Patientgrupper som innan 2009 aldrig upplevde att de fick vänta på sitt läkemedel kan på grund av detta plötsligt behöva beställa, vilket uppfattas som en försämring. Men inget av detta har med omregleringen att göra, utan med brister i generikasystemet. Fick apoteken välja, skulle vi få större makt över läkemedelskedjan för att kunna förbättra lagerhållning och leveransvillkor.

Enligt artiklarna i Farmaci har omregleringen medfört en ”förringad relation till sjukvården”.

– De flesta apotek har en bra relation till närliggande vård och omsorg och talar dagligen med förskrivare för att diskutera recept. Att regeringen inte riktat tillräcklig uppmärksamhet mot den del av omregleringen som handlade om förbättrad användning av den farmaceutiska kompetensen är något som apoteksbranschen har påmint om i flera år.

– Apoteken jobbar aktivt för att det ska bli en förändring på det området och för att det ska bli bättre. Men att det skulle ha blivit sämre, det håller jag inte med om. Hur farmaceuterna används i vårdkedjan var en ignorerad fråga under monopolet – och den nya apoteksmarknaden har aktualiserat den med kraft. Hur danskarna väljer att hantera frågan i en dansk omreglering, är naturligtvis helt upp till danskarna själva.

Enligt Farmaci har apoteken idag sämre lagerhållning än före reformen. Är det så?

– Varje apotek ska ha rätt lager, det vill säga lagerhålla det som det lokala apotekets kunder efterfrågar. Hur många förpackningar som finns på hyllan är ointressant, det intressanta är hur graden av direktexpediering ser ut. Och den är ungefär densamma. Jag skulle hävda att apoteken idag, inte minst på grund av konkurrensen med andra apotek, är bättre på att optimera sina lager än man var tidigare.

Insomnade Farmaciförbundet har tidigare slagit larm om ”otillräckliga förutsättningar för säker receptexpedition/läkemedelsrådgivning”. Detta uppmärksammas i Farmaci. Kommentar?

– Jag hävdar med bestämdhet att det inte är någon försämring jämfört med tidigare. Det är i stort sett samma personal, med samma utbildning, som jobbar på apotek idag som jobbade på apotek för fyra år sedan. Vi jobbar kontinuerligt för att politiker och myndigheter ska få upp ögonen för att apotekens kompetens kan användas i än högre utsträckning än idag. Bland annat genom att vi tagit initiativ till försöket med strukturerade läkemedelssamtal på apotek, som snart sätter igång.

– Man ska också komma ihåg att utrymmet för apoteken att ge rådgivning, och i vilken form denna ska ske, bestäms av hur marginalen för hanteringen av receptläkemedel ser ut och vilka läkemedelstjänster staten är beredd att betala för. Idag är marginalen i princip ett nollsummespel. Dessa förutsättningar bestäms av staten, med eller utan omreglering.

Enligt Farmaci har omregleringen varit en dyr affär, i och med att handelsmarginalen höjts.

– Det ska komma från apoteksföreträdare i ett land som har bättre affärsförutsättningar än i Sverige och som dessutom är konkurrensskyddade vilket leder tid goda inkomster för den som har turen att få driva ett apotek.

– Den svenska omregleringen har inte kostat svenska skattebetalare en krona, trots att den lett till en enorm ökning av antal apotek och bättre öppettider. Försäljningen av apoteken gav staten en inkomst på över fem miljarder kronor.  Det är sant att apoteksmarginalen höjdes 2009 för att stimulera apoteken att följa det nya och striktare regelverket för generiskt utbyte, men den höjningen finansierades genom en sänkning av läkemedelsleverantörernas marginal, säger Johan Wallér.