“Låt studien bli ett avstamp”

Tidigare i veckan skrev vi här på sajten om en studie från Umeå universitet som bland annat kartlade hur förskrivare ser på farmaceutiska tjänster på apotek.

Studieresultaten tyder bland annat på en ganska dålig insikt hos förskrivare i vad apoteken egentligen gör.

61 procent av förskrivarna svarade ”vet ej” på frågan om patienter får tillräcklig information om sina läkemedel på apotek.

Svensk Farmaci lät Robert Svanström, chefsapotekare på Sveriges Apoteksförening, och Clary Holtendal, professionsrådgivare på Sveriges Farmaceuter, resonera kring studiens utfall.

Robert Svanström, stämmer det med er bild att läkarna har dålig koll på apotekens arbete?

– Först och främst, enligt studien har en överväldigande majoritet av förskrivarna har gott förtroende för farmaceuters arbete på apotek. Det är också viktigt att sätta in studien i ett sammanhang, den är avgränsad regionalt och ganska liten. Jag är övertygad om att förståelsen för apotekets arbete varierar beroende på vilket samarbete man har lokalt med sitt apotek och var man befinner sig någonstans i landet.

Clary Holtendal tycker att den “dåliga kollen” ofta är ömsesidig.

– Enligt min erfarenhet så har vi nog relativt dålig koll åt båda hållen. Tänk om vi på båda håll kunde bli bättre på att informera varandra om hur vi jobbar för att skapa bästa möjliga nytta för patienten. När jag själv i min tidigare yrkesroll var ute och informerade på vårdcentraler passade jag ofta på att slå ett slag för ”obs” eller ”sic” på recepten. Många läkare känner inte ens till det lilla knepet för att slippa ett telefonsamtal från apoteksfarmaceuten, säger Clary Holtendal.

– Och apoteken behöver veta mer om hur förskrivarna jobbar, och varför de gör vissa saker som kan upplevas som konstiga när man står där och ska expediera patienten.

Att döma av Statskontorets rapport från i fjol har samarbetet vård-apotek snarast försämrats efter omregleringen.

I en enkät inom myndighetens utvärdering tillfrågades vårdhuvudmännen, landstingen, om sin samverkan med apoteken. Flera landsting framhöll här att det ökade antalet aktörer minskat samverkansmöjligheterna, och att apotekens kommersiella intressen nu ”överskuggar intresset för hälso- och sjukvård”.

Statskontorets slutsats utifrån svaren (sid 199 i rapporten) var att samverkan mellan apotek och vård/landsting sker i mindre omfattning än före omregleringen.

Enligt universitetslektor Andy Wallman bör apoteksbranschen bli bättre på att berätta om vad som faktiskt görs på apotek för patientsäkerheten och läkemedelsanvändningen.

Robert, vad görs för att öka kunskapen i vården om apotekens roll?

– Det viktigaste arbetet görs ute i landet, varje dag. Det finns många goda exempel på samarbete mellan apotek och exempelvis vårdcentraler, där man med gemensamma insatser ser till patientens bästa. Inte minst genom utbildningar och rådgivning. Däremot kan vi säkert göra mera tillsammans. Studien antyder ju också att en tredjedel av förskrivarna vill ha mer kontakt med farmaceuterna på apotek, säger Robert Svanström.

– Från apoteksföreningen nationellt står apotekens bidrag till hälso- och sjukvården i fokus varje dag i opinionsbildning eller i de olika forum där vi medverkar. Inte minst inom den nationella läkemedelsstrategin, där flera representanter från hälso- och sjukvården finns med.

Clary Holtendal agerade ibland ”apoteksmissionär” när hon besökte vårdcentraler i tjänsten.

– Jag var ibland ute och talade på vårdcentralerna kring rutiner och liknande. Det brukade vara väldigt uppskattade möten från båda håll. Här på förbundet har vi täta kontakter med Läkarförbundet, som ju också är ett förbund inom Saco, och allmänmedicinarnas förening Sfam.

– Jag tycker att det här examensarbetet borde kunna vara ett avstamp inför våra fortsatta diskussioner med dem om en ytterligare förbättrad informationsöverföring och dialog, säger hon.

Enligt studieförfattaren Anette Persson behövs bättre informationssystem mellan apotek och sjukvård.

Håller ni med? Hur bör dessa fungera?

– Ja, informationsutbytet mellan apotek och sjukvård kan säkert förbättras och vi ser med spänning på bland annat det arbete som nu utförs kring NOD, säger Robert Svanström.

– Det måste finns bra förutsättningar för tvåvägskommunikation mellan förskrivare och farmaceut, alla lösningar som kan underlätta detta är bra. 

Clary Holtendal tycker att det egentligen inte finns något informationssystem värt namnet idag.

– Det skulle vara telefonen då. Det enda sättet att kommunicera skriftligen, som jag kommer på rak arm, är för läkaren att skriva någon form av instruktion i expeditionsunderlaget. Exempelvis ”Får bara hämtas ut av vårdpersonal”.

Enligt studien är förskrivare mer positiva till att farmaceuter utför kontrollfunktioner än att de monitorerar patienters hälsa.

Det fanns en låg acceptans för att farmaceuter bör ha tillgång till patienters laboratorievärden och journaler. Däremot ansågs kol, astma och diabetes vara terapiområden där fördjupad läkemedelsinformation på apotek kan vara betydelsefull, enligt läkarna i studien.

AT- och ST-läkare var generellt mer positiva till farmacevtiska tjänster på öppenvårdsapotek än specialister.

Robert Svanström, vad hur ser du på utfallet när det gäller läkarnas syn på farmaceutiska tjänster på apotek?

– Precis som Andy Wallman tycker jag att det är intressant att yngre förskrivare tycks ha en större vilja till att apoteken tar en större roll inom vården. Det är också spännande att många förskrivare vill ha möjlighet att remittera patienter till apoteket för fördjupad läkemedelsrådgivning.

– Kol och astma var två terapiområden där fördjupad läkemedelsinformation på apoteket var efterfrågad i studien. Det indikerar att Läkemedelsverkets pilot kring strukturerade läkemedelssamtal som har god timing och inriktning. Det blir mycket spännande att följa den satsningen som apoteken tog initiativ till och som påbörjas i mars, säger Robert Svanström.

Robert Svanström tycker också att det är hög tid för universiteten att ompröva innehållet i sina farmaceutiska grundutbildningar.

–  Jag delar studiens slutsats att ”det krävs att universiteten tar sitt ansvar och ger en bra kvalitet på utbildningarna, så att grunden för farmaceutyrket når rätt nivå”, säger han.

– I Sverige finns en tradition av farmaciutbildningar med tydlig slagsida mot kemi. Idag efterfrågar apoteksaktörerna snarare en fördjupad kunskap kring farmakoterapi och rådgivning. Det är viktigt att lärosätena möter upp mot förändrade förutsättningar, säger Robert Svanström.