"Viktig brygga mellan teori och verklighet"
För legitimationen och rätten att arbeta inom vården krävs apotekspraktik inom farmaciutbildningarna. I Umeå finns möjligheter att, inom ramen för programmens så kallade professionsstrimma, utveckla praktiken och inkludera andra delar än apotek, skriver Andy Wallman, ansvarig för praktikkurserna i Umeå apropå studentsektionens enkät.
Vi välkomnar också undersökningen som SFa:s studentsektion gjort. Det är viktigt att följa upp studenters syn på praktiken och utbildningarna.
Jag visade i min avhandling “Pharmacy Internship – Students’ Learning in a Professional Practice Setting” på vikten av att integrera praktik och teori och länka dessa närmare varandra. I programmen i Umeå har vi arbetat med att ytterligare förstärka kopplingen mellan professionen och utbildningen.
Vi har nu en praktik som består av två-tre dagar på apotek termin 1, tio veckor under termin 6 och för apotekarstudenter ytterligare 16 veckor under termin 10. Detta upplägg erbjuder möjligheter att starkare koppla praktik och teori.
Praktiken på apotek är en förutsättning för apotekarexamen och legitimationen enligt europadirektiv. För receptarier finns inga formella krav men alla receptarieutbildningar i Sverige ger en apotekspraktik. Enligt direktivet krävs sex månaders praktik på apotek för apotekarexamen vilket Clary Holtendal tar upp i sitt inlägg ”Utvidgad praktik kan gynna anställningsbarhet”.
I Danmark och vissa andra länder erbjuds alternativ med praktik inom industri, men då kan inte studenterna få ut en legitimation och arbeta inom hälso- och sjukvård efter examen. I och med detta så är apotekspraktiken en obligatorisk del i utbildningen, men den fyller också en viktig funktion genom att man som blivande receptarie eller apotekare få en möjlighet att se, uppleva och interagera med slutanvändaren av läkemedel – patienten – den som faktiskt får nyttan och effekten av läkemedel.
De får också en förståelse för hur läkemedel distribueras, vilka effekter politiska och ekonomiska system och inte minst vilka effekter farmaceutisk kompetens och utveckling har för patienten. Alla dessa erfarenheter är viktiga oavsett var studenten senare ska arbeta och kanske speciellt om det inte är på apotek.
Praktiken sätter ett ansikte på teoretisk kunskap och ger en bild av användarens upplevelser. Förhoppningsvis ska praktiken fungera som en brygga mellan teori och ”verklighet”. Detta är en möjlighet som vi inom farmaciutbildningarna kan skatta oss lyckliga för – det är en möjlighet att ta steget från teoretiskt kunnande till praktiskt görande.
Att inom ramen för en grundutbildning få möjligheten att erhålla dessa erfarenheter är speciellt och en möjlighet att ta vara på och utveckla. Något som vi på universiteten kan lära av denna undersökning är att vi ytterligare måste förtydliga pedagogiken runt praktiken och även tidigare i programmen lägga grunden för att praktik är den ultimata tillämpningen av bredden i de farmaceutiska utbildningarna.
Vi jobbar ständigt med att förbättra och implementera professionstankar i programmen och i Umeå arbetar vi just nu med en professionsstrimma genom programmet, där praktiken utgör en viktig del i studenters professionella utveckling. Inom detta finns det säkert möjligheter att utveckla praktiken och inkludera även andra delar än apotek.
Men för legitimationen och rätten att arbeta inom hälso- och sjukvård så krävs apotekspraktik, och detta ska vi också värna om och använda oss av till fullo för att utbilda apotekare och receptarier.
Andy Wallman, Farm Dr, apotekare, lektor Umeå universitet, receptarie- och apotekarprogrammet, ansvarig för praktikkurserna på Umeå universitet