”Dags att slopa begreppet receptarie”

Som Svensk Farmaci skrev i förmiddags heter receptarieutbildningen vid Linnéuniversitetet i Kalmar ”farmaceutprogrammet”.

Det står universiteten och högskolorna fritt att benämna sina utbildningar efter eget behag, men Björn Lindeke, professor och ordförande för UKÄ:s utvärdering av farmaciutbildningarna, är kritisk till namnvalet liksom Clary Holtendal, professionsrådgivare på Sveriges Farmaceuter. Se tidigare artikel här.

Apotekaren Christer Berg är universitetsadjunkt på Linnéuniversitetet. Svensk Farmaci bad honom förklara varför man valt att döpa programmet till farmaceutprogrammet.

– Andra lärosäten har haft synpunkter på namnvalet och visst, begreppet farmaceut är enligt lagstiftningen ett samlingsbegrepp för receptarier och apotekare. Men per definition är alltså en receptarie en farmaceut. I den meningen gör vi inte fel, säger han.

– Bakgrunden till namnet på vår utbildning går tillbaka till år 2000 då vi var först i landet med att erbjuda en treårig utbildning till receptarie. Begreppet receptarie skapades någon gång på 1950-talet och utbildningen hade funnits i många varianter, det fanns 40-poängsreceptarier och 80-poängsreceptarier. Vi var först ut med en 120-poängsutbildning till receptarie och då ville vi skilja ut vår utbildning genom att ge den ett annat namn, säger Christer Berg.

– Namnet är också bra i förhållande till att man som receptarie nu kan läsa vidare till apotekare i linje med Bolognaprocessen, även om man i nuläget inte kan göra det här hos oss. I Uppsala och Göteborg har man inte varit så pigga på att anamma Bologna. Men i Umeå finns nu möjlighet för receptarier att komplettera upp till apotekare med två års studier.

– En annan anledning att vi undviker ordet receptarie är att det för tankarna till receptionist. Receptarie är ett dåligt begrepp och jag tycker att fler borde resonera som vi. Enligt min mening borde yrkestiteln receptarie fasas ut, säger Christer Berg.