Trög start för nya läkemedel
Bara hälften av patienterna som har förmaksflimmer med riskfaktorer i Sverige får profylaktisk antikoagulantia. 5 000 strokefall kan förhindras varje år om alla som borde behandlas fick läkemedel, enligt Peter Svensson, professor och överläkare i Malmö.
I Svensk Farmaci nr 5-6/13 tar vi ett grepp om den nya generationen blodförtunnande läkemedel som tillhör de viktigaste farmakologiska nytillskotten i klinisk praxis på senare år.
Dabigatran, rivaroxaban och apixaban är idag alla godkända på indikationen strokeprofylax vid förmaksflimmer, och har därmed chansen att utmana warfarin, som används av ungefär 190 000 personer i Sverige
Men trots att de nya läkemedlen funnits i några år har introduktionen gått långsammare än på andra håll i Europa.
Detta trots att European Society of Cardiology, ESC, har satt upp preparaten som förstahandsval före warfarin.
Fördelarna med de nya läkemedlen är bland annat enklare monitorering och en bättre förmåga att förebygga hjärnblödning. På minuskontot finns ett högre pris, avsaknad av antidot och krav på god njurfunktion hos patienterna.
Enligt Peter Svensson, professor och överläkare i Lund, är förklaringen till den långsamma introduktionen i Sverige pengar, men också att det inte finns samma rutiner för de nya preparaten som för warfarin när det gäller monitorering.
– Jag är övertygad om att vi i framtiden kommer att gå över till de nya medicinerna, men i dagsläget är behovet i Sverige inte alls lika stort som i andra länder där vården inte är lika bra på att följa upp warfarinbehandling, säger han.
Det viktigaste är dock inte om patienterna får warfarin eller de nya läkemedlen, enligt Peter Svensson.
– I dagsläget är det bara hälften av patienterna som har förmaksflimmer med riskfaktorer som får profylaktisk antikoagulantiabehandling. Min bedömning är att vi skulle kunna minska strokeförekomsten med 5000 fall per år i Sverige om alla fick behandling, säger Peter Svensson.
Läs mer i Svensk Farmaci nr 5-6/13.
