“Våga stå upp för din legitimation”

Etikrådet, ett fristående organ inom Sveriges Farmaceuter, föddes 1993. Året därpå kom de första etiska riktlinjerna på pränt.

Rådet har 5-7 ledamöter som representerar alla sektioner i förbundet.

– Vårt syfte är att ge medlemmarna en yrkesetisk grund och väcka reflektioner och debatt i etikfrågor. Vårt fokus har skiftat genom åren mellan felexpeditioner, kompetensutveckling och underbemanning. I det GPP-dokument som apoteksbranschen antagit hänvisar man till våra etiska riktlinjer, så man kan säga att riktlinjerna omfattar alla farmaceuter, säger Annika Nordén-Hägg, rådets ordförande.

Rådets första ordförande Lennart Ernerot deltog vid dagens seminarium på Läkemedelskongressen, liksom rådets första sekreterare Elisabeth Pallin. Dessutom fanns apotekaren Fred Fritzson, som låg bakom den motion som ledde till att etikrådet tillskapades 1993, på plats.

Sofia Kälvemark Sporrong, forskare vid Köpenhamns universitet, var inbjuden som extern talare och belyste bland annat hur etiska förhållningssätt förändras över tid.

– För inte alltför länge sedan fick personalen överhuvudtaget inte tala med kunderna på apoteket, det ansågs oetiskt eftersom det kunde störa relationen med läkaren. Idag är förhållningssättet förstås ett helt annat.

Lagstiftning och etik går inte alltid hand i hand, enligt Sofia Kälvemark Sporrong. Lagstiftningen släpa ofta efter och det finns många exempel på kundsituationer på apotek där det vore oetiskt att följa lagen slaviskt.

Dessutom kan de etiska reglerna vara självmotsägande. Ofta ställs grundregel nummer 1, ”individens hälsa och välbefinnande är det viktigaste målet”, mot reglerna 2 och 3 som betonar individens självbestämmande och integritet. Dessa fall måste avgöras av omständigheterna i de specifika situationerna.

Enligt Sofia Kälvemark Sporrong är det kanske dags för etikrådet att fokusera mer på regel nummer 3, ”Farmaceuten respekterar individens integritet”.

– Det finns vad jag vet inte ett enda apotek i Sverige där integriteten är helt säkrad via den fysiska miljön. Såvitt jag sett gäller det även i Danmark, sa Sofia Kälvemark Sporrong.

Trenden är annorlunda i andra länder, exempelvis USA, där kedjan Walgreens nu satsar stort på avskilda rum för farmaceutisk konsultation.

Carin Svensson, tidigare förbundsordförande, numera ordförande i Apotekarsocietetens öppenvårdssektion, deltog också med inspel i etikdebatten.

Hon menar att farmaceuterna måste stå upp för sin legitimation när kedjorna driver på allt för mycket i riktning mot merförsäljning.

– Det går att protestera, man kan göra mycket med stöd av sin legitimation och det den står för. Jag skulle exempelvis säga upp mig direkt om kedjan började sälja homeopatiska produkter, sa Carin Svensson.

– I rollen som läkemedelsansvarig kan man agera genom att anmäla när man upplever att farmaceutbemanningen är för låg. Det gäller att man vågar göra det, det är inte alltid lätt när vinden blåser åt andra hållet i företaget. GPP-dokumentet kan man också i vissa fall hänvisa till om saker inte står rätt till, det har ju hela branschen skrivit under och där hänvisas till de etiska riktlinjerna.

Etikrådet presenterar regelbundet etiska spörsmål och kundfall i sin blogg här på svenskfarmaci.se.