Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med svenska apotekare som är verksamma på apotek. Den försvagade rollen beror enligt apotekarna själva bland annat på apoteksmonopolet och brist på egna initiativ från apotekarna.
Dagens apotekarutbildning är bara delvis relevant för apoteksarbete. Den djupa kemiska kunskap som apotekaren har används inte fullt ut på apotek, enligt intervjusvaren.
I studien diskuteras även aktiviteter och åtgärder som skulle kunna stärka apotekarens roll på apotek. Tjänster som läkemedelsgenomgångar och viss förskrivningsrätt skulle kunna gynna apotekarens roll i arbetet med att förbättra läkemedelsanvändningen. Denna typ av tjänster skulle i sin tur kräva någon form av kompensation från samhället.
Studien utgjorde Dalia Alsadis examensarbete vid Uppsala universitet. Arbetet kan läsas i sin helhet här.
Dalia Alsadi har efter sin apotekarexamen själv varit verksam som apotekare på öppenvårdsapotek inom kedjan Apotek Hjärtat.
– Nästan alla mina tidigare kurskamrater, 40-50 stycken, arbetar idag på apotek. Det är där det finns jobb helt enkelt idag, säger hon.
Stämmer slutsatserna i ditt exjobb med erfarenheterna från verkliga livet?
– Ja, det tycker jag. Visst gör man nytta som apotekare på apotek, till exempel när det gäller att identifiera olämpliga läkemedelskombinationer. Men totalt sett motsvarar inte arbetet fullt ut den kompetens man fått via utbildningen. Man har till exempel inte användning av alla kemikurser som man läst på apotekarprogrammet. Men apotekarens roll kan variera stort utifrån exempelvis hur stort apoteket är.
Hon tycker det är motiverat att ifrågasätta att det finns två universitetsutbildade yrkeskategorier på apotek i Sverige.
– Man kan se det som slöseri med samhällets resurser att ha två yrkesgrupper som i princip gör samma sak, säger hon.
Skulle det bara finnas en yrkeskategori tycker hon att det är receptarierollen som borde stryka på foten, trots att många receptarier är mycket kompetenta i sin yrkesroll och att apotekare stundtals alltså kan upplevas som överkvalificerade.
– Apotekare är den utbildningsnivå som gäller internationellt, och är också den kompetensnivå som öppnar utvecklingsmöjligheter för apoteken. Begränsad förskrivningsrätt skulle exempelvis inte kunna vara aktuellt om den treåriga receptarieutbildningen var den högsta nivån. Apotekare behövs på apotek, men med ett utökat ansvar jämfört med idag. Men naturligtvis bör dagens yrkesverksamma receptarier få arbeta kvar, säger Dalia Alsadi.
Apotekarnas respektive receptariernas yrkesroller kommer att debatteras på Sveriges Farmaceuters rådsmöte i Uppsala den 8-9 november.