Expert får dubbel lön – men får inte göra sitt jobb

När Astrazeneca lade ner sin forskningsverksamhet i Södertälje anställde Läkemedelsverket ett antal medicinska experter därifrån.

Men verkets jävsregler begränsar de arbetsuppgifter de kan utföra.

– I samband med att Astrazeneca upphörde med delar av sin verksamhet så utbetalades det avgångsvederlag utan villkor till ett antal personer som hade anställts hos oss. På grund av det vidtog vi åtgärder. Dels införde vi ett regelverk med öppna deklarationer av jävsförhållanden och sedan gick jag, tillsammans med en grupp jurister och HR-personer igenom varenda sådant här anställningsärende för att säkerställa att de här personerna inte utförde några arbetsuppgifter där jävssituationer kan uppstå, säger Joakim Brandberg, chefsjurist på Läkemedelsverket.

Ett exempel på konsekvenserna av detta är en läkare som under ett års tid varje månad har kvitterat ut ett avgångsvederlag från Astrazeneca motsvarande sin tidigare månadslön som medicinsk och vetenskaplig chef samtidigt som han har varit anställd som ansvarig för ämnesområdet farmakoterapi inom verket.

Något som i sig inte strider emot reglerna, men som måste hanteras av myndigheten.

Enligt Läkemedelsverkets nya etikhandbok innebär tidigare anställning inom läkemedelsindustrin ett så kallat delikatessjäv där vissa arbetsuppgifter inte får utföras.

”Om en tjänsteman tidigare har varit anställd i ett läkemedelsbolag bör tjänstemannen under en viss period inte handlägga ärenden som har koppling till det företaget eller produkter som tjänstemannen tidigare har arbetat med eller som konkurrerar med dessa” står det i etikhandboken.

Och tidsperioden anges också i boken.

”Som en tumregel kan sägas att den anställde under det första året över huvud taget inte ska arbeta med frågor som har koppling till den tidigare arbetsgivaren och att något arbete med produkter som den anställde arbetat med hos den tidigare arbetsgivaren inte ska utföras under de första fem åren.”

Exakt vilka arbetsuppgifter som kan och inte kan utföras avgörs dock individuellt från fall till fall.

Men klart är att jävssituationen begränsar möjligheten att utföra det jobb man är anställd för.

– Ja, det kan kraftigt begränsa vilka arbetsuppgifter man kan utföra, säger Joakim Brandberg.

Varför anställer då Läkemedelsverket experter som de vet inte kan göra sitt jobb fullt ut under de första fem åren?

– Man kan inte arbetsrättsligt välja att inte anställa den mest meriterade personen baserat på förtjänst och skicklighet med hänvisning till att man till exempel mottar ett avgångsvederlag som är utan några villkor i övrigt, säger Joakim Brandberg.

Det är istället upp till myndigheten att säkerställa att den anställde inte utför arbetsuppgifter där jävsproblematik kan uppstå.

Om man är anställd som ämnesområdesansvarig för farmakoterapi innebär det rimligen att ganska många arbetsuppgifter blir förbjudna.

– Man gör visserligen en mer sofistikerad bedömning kring vad det är för produkter och produktkategorier, men det är helt riktigt att det kan göra att man inte får hantera ett stort antal arbetsuppgifter, säger Joakim Brandberg.

Han menar dock att hela problematiken är av övergående natur för varje expert och ett slags pris som myndigheten får betala för att kunna rekrytera de bästa experterna och samtidigt uppfylla alla regler.

– Det finns ju ett kort och ett långt perspektiv på detta. Jag tror inte att det finns någon medborgare som inte tycker att vi ska ha de mest kompetenta personerna som hanterar frågor om säkerhet av läkemedel, säger han.