När jag senast skrev för Svensk Farmaci uppmärksammade jag att olika fabrikat av samma substans kan ha motsägelsefull information i FASS.
Ett exempel är amlodipin Krka där tillverkaren avråder användaren från att kombinera läkemedlet med grapefrukt och grapefruktjuice, jämfört med amlodipin Teva där tillverkaren uppger att kombinationen inte påverkar läkemedlets biotillgänglighet (baserat på text på Fass.se den 17 april 2013).
Naturligtvis betraktade jag min upptäckt som både sensationell och oroväckande!
Jag måste erkänna att jag blev besviken över responsen på mitt ”avslöjande”. Majoriteten av de som lämnade en kommentar verkade mer förskräckta över mitt uttalande om Fass som farmacins bibel, än över mitt lilla scoop.
Med tanke på mitt missnöje över gensvaret samt frånvaron av en bra förklaring till de rådande omständigheterna, har jag fortsatt förundras över denna motsägelse i FASS. I det här läget tänker jag inte på konsekvenserna för mig som apotekare i första hand.
Förvisso nöjer jag mig med FASS till vardags, men jag förmår att kritiskt tolka informationen och om jag önskar, komplettera den med de senaste rönen från litteraturen.
Men vad tänker Margareta 55 år, i rollen som amlodipin-användare och strikt utövare av flygvärdinnedieten som innehåller en halv grapefrukt varje
morgon, när rekommendationerna kring grapefrukt och grapefruktjuice skiftar varje gång hennes läkemedel byter fabrikat?
Problematiken i min frågeställning bottnar egentligen inte i huruvida FASS är trovärdigt eller inte, och inte heller om det är bra eller dåligt med det generiska utbytet. Enligt mig, är kärnproblemet snarare antalet tillgängliga fabrikat av samma substans.
Får jag fråga, har du ens noterat att det har varit skillnad i rekommendationerna kring amlodipin och grapefrukt från de olika fabrikaten? Om inte, så understryker detta min poäng än en gång. Om vi farmaceuter inte hänger med, och därmed missar chansen att kritiskt reagera på det som står i FASS, hur kan vi förvänta oss att läkemedelsanvändarna skall hänga med?
Till slut fanns det bara ett enda sätt för mig att ta reda på vad som egentligen betraktas som sanning. I början på maj 2013 bytte jag temporärt ur min roll som läkemedelsexpert och klev in i läkemedelsanvändarens verklighet, och ringde upp min sista livlina – Läkemedelsupplysningen.
Den vänliga personen som tog emot mitt samtal visade stort engagemang när jag berättade vad min fråga avsåg, och verkade, precis som jag, besvärad över uppsjön av tillgängliga generika. Personen meddelade nästan omgående att kombinationen av amlodipin och grapefrukt var olämplig, oavsett fabrikat.
Jag kanske borde ha nöjt mig med svaret då, men jag ville veta vad Läkemedelsverket ansåg om den motsägande informationen.
Enligt erhållna uppgifter ska en produktresumé vara godkänd av myndigheten och ska därmed vara trovärdig. Om olika fabrikat, mot all förmodan,
uppger motsägande uppgifter i FASS, så har Läkemedelsverket förmodligen inte sett det, än.
Personen berättade också att verket kontinuerligt jobbar på att ”harmonisera bipacksedlar” men att det tar tid. Om amlodipin/grapefrukt-exemplet undgått myndigheten under så lång tid, tolkar jag det som att mångfalden av generika även utgör ett visst problem för Läkemedelsverket.
Det väcker återigen min frågeställning till liv, är det verkligen hållbart med så mycket generika?
I skrivande stund noterar jag gladeligen att vissa förändringar redan gjorts i FASS sedan dess att jag tittade sist. Amlodipin Teva har till exempel ändrat sin rekommendation och avråder numera, helt plötsligt, användaren från att kombinera preparatet med grapefrukt!
Så när allt kommer omkring borde jag kanske inte vara helt missnöjd med responsen jag fått. Nu påstår jag inte med säkerhet att förändringarna i FASS är min förtjänst, det var kanske redan på gång. Men jag kan inte låta bli att känna mig stolt över att jag fått vara med och röra i grytan, även om sleven i sammanhanget var liten. Däremot var steget mot uppdaterad och korrekt läkemedelsinformation i FASS kanske större.
