“Omregleringen har ökat riskerna”

Statskontoret har på regeringens uppdrag genomfört en utredning av apoteksomregleringen där de har analyserat och värderat effekterna av omregleringen.

De kan konstatera att tillgängligheten av läkemedel generellt har ökat och att priserna har sänkts på flera typer av läkemedel.

Men de varnar samtidigt för att apotekspersonalen inte får den kompetensutveckling som är nödvändig.

I sitt arbete har Statskontoret genomfört flera enkäter till apotekspersonal hos alla apoteksaktörer och signalerna därifrån är tydliga.

Sex av tio apoteksanställda anger att möjligheterna till kompetensutveckling har försämrats.

Läkemedelsverkets inspektioner kan också bekräfta att det är vanligt att apoteksaktörerna inte kan visa dokumentation på genomförd kompetensutveckling.

– Vi tycker att detta är problematiskt. Vår bedömning är det kan vara en risk för patientsäkerheten på sikt om man inte får den kompetensutveckling idag som man faktiskt behöver, säger Thomas Ringbom, utredare vid Statskontoret och projektledare för utvärderingen av apoteksomregleringen.

– Vi har också siffror som tyder på att kompetensutvecklingen faktiskt har minskat efter omregleringen, säger han.

Men omregleringen har inte bara inneburit sämre möjligheter för kompetensutveckling. Även det dagliga arbetet har blivit lidande visar Statskontorets utvärdering.

Mer än hälften av apotekspersonalen upplever att förutsättningarna för att göra korrekta receptexpedieringar har försämrats efter omregleringen. Lika många upplever att möjligheterna att ge information och rådgivning om läkemedel och egenvård också har försämrats.

Orsaker till försämringarna som apotekspersonal lyfter fram är ökad arbetsbelastning, fler arbetsuppgifter, krav från apoteksledningen på att expedieringar inte bör ta för lång tid och att merförsäljning bör ske. Problem med datasystem och en mer komplicerad hantering av perioden vara lyfts också fram.

Detta är faktorer som kan påverka patientsäkerheten negativt på ett mer direkt sätt.

– Jo, det är klart att de förhållanden som vi beskriver i rapporten med ökad arbetsbelastning, krav på merförsäljning tillsammans med receptexpedieringen eller att det i vissa fall finns interna kötidskrav, det är klart att det skapar en stress hos personalen vilket innebär en risk här och nu för att det inte blir en helt korrekt receptexpediering, säger Thomas Ringbom.

I utvärderingen lyfter också Statskontoret fram att Läkemedelsverket har observerat fler större avvikelser när det gäller hanteringen av narkotiska läkemedel på apoteken efter omregleringen.

– Det är klart att det inte är bra att det brister i apoteken rutiner i hur de hanterar det här. Har man inte fungerande rutiner för det här så ökar ju riskerna naturligtvis, säger han.

Statskontoret har inte haft något uppdrag att ge förslag på lösningar på de problem som de identifierat. Men de vill ändå rekommendera Läkemedelsverket att analysera för- och nackdelar med att precisera krav på omfattningen av apotekspersonalens kompetensutveckling.

– Går det att precisera på ett begripligt sätt och det inte innebär några andra problem så är det naturligtvis intressant, säger Thomas Ringbom.

Men det är inte bara säkerheten som har minskat i och med omregleringen. Även om tillgängligheten till läkemedel generellt har ökat genom fler apotek med längre öppettider så finns det även tecken på att tillgängligheten samtidigt har minskat.

Innan omregleringen fick cirka 96 procent av alla apotekskunder sina läkemedel direkt vid första besöket.

Nu kan Statskontoret redovisa underlag som visar att mellan 93 och 95 procent av kunderna får sina läkemedel direkt idag.

Dessutom har man utvärderat hur väl apoteken lever upp till kravet på att kunna leverera läkemedel de inte har hemma inom 24 timmar.

– Här gör vi den sammavägda bedömningen utifrån personalenkäter, konsumentundersökningar med mera att det faktiskt har blivit något sämre. Både när det gäller graden av direkt tillhandahållande och inom 24 timmar där är vår sammanvägda bedömning att det har blivit något sämre, säger han.

Ett annat problem som har varit uppe till diskussion handlar om kommunernas kontroller av försäljningen av receptfria läkemedel i allmän handel. Där menar Statskontoret att alla tecken tyder på att det finns klara brister i kontrollerna.

– Under 2012 var det endast 16 procent av kommunerna som rapporterade in allvarliga brister till Läkemedelsverket. Det finns anledning att tro att, om kontrollverksamheten hade fungerat bra, så hade den här siffran varit högre. Det tror både vi och Läkemedelsverket, säger Thomas Ringbom.

Statskontoret föreslår här att kommunerna bör åläggas att årligen skicka in till Läkemedelsverket hur många kontroller de faktiskt har genomfört, inte bara de allvarliga bristerna.

– Läkemedelsverket konstaterar visserligen att kontrollverksamheten i kommunerna fungerar bättre i dag än vad det gjorde förra året, men det är inte tillräckligt bra, säger Thomas Ringbom.

Läs pressmeddelande, sammanfattning och hela rapporten här >>