Johanna Lind, apotekarstuderande vid Uppsala universitet, har i sin magisteruppsats undersökt likheter och skillnader mellan det svenska och det brittiska systemet när det gäller försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek.
Även om det svenska regelverket på området är väldigt omfattande, jämfört med det brittiska, konstaterar hon att det också har stora fördelar.
– Det står helt klart att Sverige är på väg att närma sig andra länder i Europa, exempelvis Storbritannien, när det gäller försäljningen av receptfria läkemedel. Jag tycker att det är smart att vi i Sverige har valt att använda ett förhållandevis strikt regelverk när vi går in i detta, eftersom det ger oss möjlighet att mäta effekterna av försäljning utanför apotek och även att korrigera reglerna efter hand. Den möjligheten saknas i princip helt i Storbritannien, säger Johanna Lind.
I höstas fick hon möjlighet att åka till universitetet i Manchester där hon under sex veckor studerade det brittiska systemet med försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek.
Den kanske största skillnaden mellan länderna som hon observerade var att britterna är mer restriktiva med vilka läkemedel som får säljas receptfritt, medan man i Sverige mer arbetar med butikens utformning, förvaringen av läkemedel och på vilket sätt läkemedlen ska vara tillgängliga för kunden.
När det gäller försäljningsställen noterade hon att brittiska varuhus ofta har ett så kallat”In store pharmacy”, som innebär att man i ett vanligt stort varuhus, exempelvis nära en avdelning där man säljer parfymer eller alkohol, har en yta som räknas som ett apotek och är bemannad med en farmaceut.
Även om det svenska regelverket för försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek överlag är mer omfattande än det brittiska, så finns det undantag. I Storbritannien är exempelvis storleken på förpackningar med paracetamol mindre än i Sverige och man får egentligen bara sälja en förpackning åt gången, vilket hon dock konstaterar inte alltid följs. När det gäller försäljning av andra preparat mot smärta är utbudet som får säljas större i Sverige.
Johanna Lind konstaterar också att man i Storbritannien har kommit mycket längre med hälsorelaterade tjänster vid försäljning av läkemedel på apotek. Det förekommer också ofta att man har en läkarmottagning i samma hus som varuhuset med ett ”in store pharmacy”, vilket gör att patienten enkelt kan hämta ut sitt förskrivna läkemedel, eller köpa receptfria preparat i samband med sitt läkarbesök.
Johanna Lind anser att även om det svenska regelverket för försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek är bra, så finns det också potentiella problem med det. Det handlar inte minst om utmaningarna för enskilda butiksägare att sätta sig in i och förstå regelverket, vilket hon anser kan förklara att det inträffar incidenter där butiker blandar receptfria läkemedel med andra produkter, eller säljer läkemedel till personer under 18 år.
I Storbritannien berättar hon att det i princip bara krävs fyra väggar och ett tak för att få sälja receptfria läkemedel, detta eftersom läkemedel inte får säljas utomhus. De butiker som säljer behöver inte registrera sig hos någon myndighet och det är möjligt att sälja receptfria läkemedel till alla som vill köpa, även till personer under 18 år.
– Ett större ansvar läggs på butiksägaren. Den närmast totala avsaknaden av regler i Storbritannien gör dock att det är helt omöjligt att systematiskt följa upp försäljningen av receptfria läkemedel och även utvärdera systemets effekter. Man har ingen aning om hur mycket av olika produkter som säljs. Samtidigt går det sannolikt inte att skärpa de brittiska reglerna, eftersom systemet är gammalt och inarbetat, säger Johanna Lind.
