“Kort hållbarhet problem”
Utbytbara läkemedel med kort hållbarhet upplevs som ett stort problem på apoteken. Generikaföretagens branschorgan inser problemet och vill se att TLV reglerar en miniminivå för hållbarheten.
I en artikelkommentar på svenskfarmaci.se i helgen beskrev en förmodat apoteksanställd läsare Sverige som ”Europas soptipp för snart utgångna läkemedel”.
”Gång på gång får vi hem läkemedel med knappt fyra månaders hållbarhet för 100 st – vilket är klart mest olämpligt när det är vid behovs-läkemedel. Jag tvingas utnyttja dyrbar tid i kundmötet för att informera om banalitetsbyten där prisskillnaden är kanske 50 öre mellan förskriven vara och billigaste alternativet, och nu även fråga om det är ok att det är kort hållbarhet. Vart är vi på väg?”, skrev läsaren.
Henrik Ehrenberg, strateg på Sveriges Apoteksförening, beskriver utbytbara läkemedel med kort hållbarhet som ett ”stort reellt problem” på svenska apotek idag. Ingen branschperson som Svensk Farmaci varit i kontakt med hittills tycks dock ha något mer exakt grepp om problemets omfattning.
– Vi märker det här problemet i princip varje gång när vi är ute och besöker apotek. I vissa fall har farmacevter känt sig tvingade att avstå från att expediera läkemedel där hållbarheten ansetts vara för kort. Begränsningar i returrätten gör inte problemet enklare, säger Henrik Ehrenberg.
– Det är inte så att det här gäller för alla utbytbara läkemedel. Men hållbarheten är kort tillräckligt ofta för att det ska upplevas som ett problem.
Kenneth Nyblom, vd för Föreningen generiska läkemedel, FGL, håller med om att problemet existerar.
– Jag skulle gärna se att detta reglerades av TLV, säger han.
Idag regleras minimihållbarheten för periodens vara i frivilliga riktlinjer för returrätt mellan apoteksbranschen och leverantörerna.
– Där anges normal användningstid plus två månader som grundregel. För en burk med 100 tabletter med möjlig vid-behovsmedicinering blir miniminivån fem månader. För exempelvis penicillin kan det bli kortare. Men reglerna är bara rekommendationer, de är inte bindande, säger Kenneth Nyblom.
Sofia Wallströms aktuella apoteksutredning föreslår att framförhållningen förlängs i systemet för periodens vara. Tiden mellan prisförhandling och prisperiodens start föreslås bli sex månader. Det skulle till stor del lösa problemet, enligt Kenneth Nyblom.
– Läkemedel kommer då att produceras först när företag vet att de vunnit en prisperiod och då blir det sannolikt oftast så att de svenska kunderna får nytillverkade läkemedel.