Kronans Droghandel har sedan en tid, på namnbrickor och i intern terminologi, valt att använda begreppet ”Läkemedelsspecialist” för både apotekare och receptarier. Under den anställdes namn på brickan anges dock antingen ”Leg. Receptarie” eller ”Leg. Apotekare”.
Svensk Farmaci bad Kronans farmacichef Carin Svensson förklara bakgrunden.
– Dels är yrkestitlarna, framförallt receptarie, väldigt okända. Dels vill vi i våra annonser om lediga tjänster inte styra mot receptarie eller apotekare. Vi vill också förmedla att våra farmacevter är just läkemedelsspecialister, till skillnad från teknikerna som är egenvårdsspecialister. När vi söker en läkemedelsspecialist finns arbetsuppgifterna angivna och sedan kan både receptarier och apotekare söka. På så sätt får vi en bredare bas av sökanden, säger Carin Svensson.
Apotekstekniker på Kronans Droghandel tituleras på liknande sätt ”egenvårdsspecialist” på namnbrickorna. På skyltarna anges dock, under namnet på den anställda, även ”Apotekstekniker”.
– Farmacevtbristen har gjort att farmacevter i praktiken tillbringar allt mindre tid i egenvården. Analogt med farmacevternas specialistroll ser vi en poäng med att lyfta apoteksteknikernas kompetens, säger Carin Svensson.
– Det är också ett sätt att visa för kunderna att man inte talar med outbildad personal, som finns på vissa apotek och i stället har titeln ”säljare”. Det är viktigt att poängtera att farmacevternas titel ”läkemedelsspecialist” även omfattar de läkemedel som finns i egenvården, här är det farmacevten som är experten.
Centrala företrädare för Sveriges Farmacevtförbund är inte helt frälsta på de nya titulaturerna.
– Jag har stor respekt för Carin Svenssons viktiga roll som förkämpe för farmacin. Men jag tycker att det är olyckligt att Kronan väljer att profilera titeln ”läkemedelsexpert” mer än apotekare och receptarie. Det riskerar att bidra till att radera ut professionstitlarna, säger Thony Björk, förbundsordförande.
Kristina Niemi, förbundsdirektör, tycker att apoteksteknikerna har en självklar roll i egenvården på apoteken, men anser att titeln ”egenvårdsspecialist” leder fel.
– Att gå från egenvårdsroll till egenvårdsspecialist är ett stort steg. Det riskerar bidra till att specialistbegreppet urvattnas. Vi ser idag en både nationell och global trend där fler och mer avancerade läkemedel blir receptfria. På ett av FIP-seminarierna i höstas beskrevs exempelvis hur trenden för egenvård går från kortvarig symtombehandling av enkla lättdiagnostiserade symtom mot långvarig, förebyggande egenvårdsbehandling inom bland annat blodfetter och blodpropp, säger hon.
– Egenvårdsområdet är gigantiskt idag och kan omfatta allt från läkemedelsrådgivning och råd kring hälsa, kost och motion, men även diagnosutrustning och tester som du kan ha hemma för att vårda dig och följa upp din behandling. Exempelvis blodsockerbestämning, blodtrycksmätare, pulsmätare, tester inom reproduktionsområdet med mera, säger Kristina Niemi.
– Med tanke på den ökande komplexiteten inom egenvårdsområdet är det viktigt att farmacevterna med sin farmaciutbildning på universitetsnivå spelar en viktig roll även här, säger Thony Björk, förbundsordförande.
