Sofia Wallström: “Svårt att gillas av alla”

I höstas kom läkemedels- och apoteksutredningens första delbetänkande, som bland annat innehöll förslag om en ny prismodell för receptläkemedel utan generisk konkurrens.

Svensk Farmaci besökte nyligen utredaren Sofia Wallström för ett fördjupat samtal kring förslagen, utredarrollen och reaktionerna.

Hur upplever du rollen som huvudutredare?

– Det har varit ganska lätt att komma in i den. Jag har varit huvudsekreterare i två utredningar under 2000-talet, samt expert och sakkunnig i flera utredningar, och har därför erfarenheter av utredningsprocessen och hantverket, säger Sofia Wallström.

Hur ser du på kritiken från bland annat läkemedelsindustrin och apoteksbranschen?

– Det är svårt att gillas av alla. Många tycks förstå resonemangen i betänkandet men håller inte med om slutsatserna. En kompromissprodukt, baserad på någon slags minsta gemensam nämnare, skulle nog bli ganska urvattnad. Det finns självfallet vissa intressekonflikter inom området, exempelvis mellan landsting och läkemedelsindustri. I utredningen finns förslag som syftar till gemensamma nyttor, men i andra överväganden måste man som utredare välja sida. Vår övergripande hänsyn har varit skattebetalarnas och patienternas bästa.

Din nya prismodell är tänkt att ge miljardbesparingar. Varför ska det sparas så mycket på just läkemedel och riskerar det inte gå ut över forskning och utveckling i Sverige?

– Vi har lyft fram vikten av forskning och innovation i flera förslag. Men vi tror det finns mer effektiva sätt att stimulera forskning än att exempelvis betala cirka 1,5 miljarder kronor mer än andra länder för produkter äldre än 10 år. Industrin har valt att lägga sig på en internationellt sett hög prisnivå i vissa segment och det tycker vi inte är rimligt. Varför ska vi betala mycket mer än andra länder?

Generikasystemet föreslås i grunden vara ganska oförändrat, trots kritik. Varför?

– Uppdraget att se över generikasystemet kom i tilläggsdirektiv i juni 2012. Min tolkning är att regeringen inte bedömer de problem som finns med systemet som så omfattande att de motiverar ett byte av system, utan att man vill se förbättringar av befintligt system. Det är sant att vi har ett ganska krångligt generikasystem med utmaningar. Men vi har samtidigt åstadkommit en extremt bra prispress och en väl fungerande konkurrens.

Apoteken får viss utökad prisförhandlingsrätt, men lär drabbas av lägre handelsmarginalintäkter.

– Ja, men handelsmarginalen behöver ses över löpande och inte minst om det sker förändringar av denna typ. Jag tror TLV ser detta som ett reguljärt uppdrag.

Utredningsförslagen anses öka regleringen och prismodellsförslaget har beskrivits som krångligt. Kommentar?

– Krånglighet i sig är ju inte eftersträvansvärt. Vi får inte skapa så krångliga system att de inte går att tillämpa. Men enkelhet kan ju inte heller vara det enda överordnade, systemet måste också leda till de effekter vi vill. Reglering är inte bara negativt, utan något som ger viktiga spelregler och möjliggör exempelvis god uppföljning och tillsyn. På monopoltiden krävdes relativt lite lagstiftning, mycket hanterades via avtal och interna lösningar inom Apoteket AB.

Vad är poängen med att lagstifta om krav på rimlig lagerhållning?

– Det tydliggör att direktexpediering är huvudregeln.

Apotekens möjligheter att neka generikabyte ökar – men samtidigt införs sanktioner mot apotek som inte följer TLV-reglerna. Hur går det här ihop?

– Apoteken har en viktig funktion i generikabytet. Systemet är otydligt idag kring när farmaceut får motsätta sig byte. Vi vill tydliggöra det här och styra denna möjlighet mot patienter som kan uppleva problem med byten. Tydliggörs vad som gäller finns det en logik i att införa sanktioner när reglerna inte efterlevs.

Det har varit mycket uppmärksamhet kring upplevd sämre tillgänglighet till läkemedel. Den statistik som finns bygger ju främst på andel direktexpedieringar av registrerade recept. Men är inte det stora problemet alla som ”vänder i dörren” när läkemedlet inte finns inne? Vet vi egentligen något om hur tillgängligheten till läkemedel har förändrats efter omregleringen?

– Det stämmer att det är ett mörkertal, och det vet vi för lite om, både nu och tidigare. Vi försöker ändå föra resonemang om det här i utredningen. Klart är att det finns förbättringspotential när det gäller tillgängligheten till läkemedel. Vi lägger också ett antal förslag inom det här området, exempelvis om en gemensam databas med information om vilket eller vilka apotek som har ett läkemedel på lager.

Läs mer i Svensk Farmaci nr 1/13 i februari.