”Spretiga studier i ny analys från VGR”
Ulrika Gillespie, ledande klinisk apotekare, tycker inte att den nya ”negativa” VGR-studien av läkemedelsgenomgångar är tillräckligt relevant för att ligga till grund för prioriteringar i sjukvården.
I förmiddags berättade Svensk Farmaci om en ny metaanalys från HTA-centrum vid Västra Götalandsregionen.
Studien analyserade effekten på mortalitet och sjukhusinläggningar efter att läkemedelsgenomgångar genomförts för patienter vid särskilda boenden.
Apotekaren Ulrika Gillespie vid Akademiska sjukhuset i Uppsala stod bakom den så uppmärksammade 80+-studien av läkemedelsgenomgångar i sjukvården häromåret.
Hon tycker visserligen att VGR-analysen verkar grundlig och vetenskapligt genomförd, men att den inte håller för att användas som grund för prioriteringar i svensk sjukvård.
– Det är som om man skulle säga att man ramlar inte mindre med cykeln för att man har hjälm, och alltså är det inte kostnadseffektivt med hjälm, säger hon.
– De studier som de tagit med i analysen är väldigt spretiga. Analysen känns inte relevant för de etablerade svenska genomgångarna på sjukhem. I den svenska modellen gäller ju i regel att vi har tillgång till omfattande journaldata, symtomskattning och att det inte är skriftliga rekommendationer utan multiprofessionella diskussioner som leder till ändringar.
– Visst saknas riktig evidens för att det är kostnadseffektivt med mera att breddinföra vår modell på alla boenden i landet. Men den här rapporten har definitivt inte gett någon evidens för motsatsen, alltså att det inte skulle vara kostnadseffektivt.
– Sedan kan man fråga sig vilka andra arbetsmodeller som har tvingats bevisa sin effektivitet på att minska slutenvård och död. Men visst vore det kanske dags för en stor randomiserad studie av genomgångar i särskilda boenden i Sverige, säger Ulrika Gillespie.
