Utlämning av dosdispenserade läkemedel har en lång historik i Sverige.
Länge skedde detta manuellt på apoteken i dosbrickor, men verksamheten blev allt mer omfattande och under monopoltiden investerade dåvarande Apoteksbolaget i teknik för maskinell dosdispensering. Idag uppskattas
185 000 patienter i Sverige få dosdispenserade läkemedel.
Läkemedelsverket fick 2011, inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin, ett regeringsuppdrag att utvärdera dostjänsten och föreslå sätt att förfina den.
Som Svensk Farmaci rapporterat de senaste åren håller dostjänsten på att konkurrensutsättas via landstingsupphandlingar. Upphandlingarna har i några fall vunnits av två nya aktörer, Svensk Dos AB och Apotekstjänst.
Läkemedelsverkets utvärdering gäller dock den befintliga dostjänsten i Apoteket AB:s regi (Apodos). Utvärderingen omfattar en litteraturgenomgång, en registerstudie, enkäter och seminarier, och en rapport har nu gått ut på remiss.
Utredningen visar sammanfattningsvis att det saknas vetenskapligt stöd för att dostjänsten förbättrar följsamheten och ger ökad patientsäkerhet jämfört med traditionell läkemedelshantering.
På minussidan ger dock dostjänsten en ökad risk för konservering av dospatienters läkemedelsbehandling, enligt rapporten.
En empirisk del av utvärderingen har försökt kartlägga patienters och vårdprofessionernas erfarenheter av dos, särskilt när det gäller patientsäkerhet och följsamhet.
Resultaten visar att båda grupperna upplever dos som en trygghet som bidrar till ökad följsamhet och patientsäkerhet. Ordinationssystemet kritiseras dock av professionen.
I en delstudie undersöktes läkemedelsanvändningen på individnivå före och efter det att en patient ordinerats dosexpedition.
Resultaten visar att patienter genomgående behandlas med fler läkemedel efter övergång till Apodos. Det görs också färre förändringar i läkemedelsordinationerna när patienterna får dosläkemedel.
Dessutom har en större andel av patienterna en potentiellt riskfylld läkemedelsbehandling enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer efter det att de fått dos, enligt studien.
Detta betyder dock inte nödvändigtvis att patienterna har sämre läkemedelsbehandling utifrån sina individuella förutsättningar, skriver Läkemedelsverket.
Mer kommentarer till utfallet av den longitudinella studen kommer i en separat artikel strax.
Läkemedelsverket föreslår i linje med uppdraget också några sätt att förfina dostjänsten.
Mycket av detta handlar om att förbättra ordinationsprocessen:
– Ordinationssystemet bör användaranpassas och kvalitetssäkras.
– Förändrad ordination bör få snabbare genomslag.
– Övergång mellan vårdformer måste felsäkras.
Men verket föreslår också flera praktiska förbättringar.
Till dessa hör att dospåsarna bör kunna hämtas ut mer sällan än var 14:e dag och att dospåsarna bör bli mer användarvänliga. Tillgängligheten till dos/apotek bör också förbättras.
Redan den 23 januari ska remissinstanserna ha lämnat sina synpunkter på rapporten.
Slutrapporten ska sedan lämnas till Socialdepartementet senast den 28 februari.
En översyn av dostjänsten finns också bland de kvarstående uppdragen för den pågående statliga apoteksutredningen under ledning av Sofia Wallström.
