“Borde ge många en tankeställare”
Sofia Kälvemark Sporrong, en av forskarna bakom den nya studien av kundmöten på apotek, tycker att resultaten ger tankeställare åt såväl staten, arbetsgivarna, universiteten och farmacevterna själva.
Som Svensk Farmaci skrev i fredags, se länk nedan, visar en aktuell studie från Uppsala universitet att bara ungefär en tiondel av kunddialogen vid receptdiskarna på svenska apotek ägnas åt medicinska frågor.
Sofia Kälvemark Sporrong, en av forskarna bakom studien, tycker att resultaten ger tankeställare åt såväl staten, arbetsgivarna, universiteten och farmacevterna själva.
– Föreskriften från Läkemedelsverket är tydlig med att det ska finnas en dialog. Men i praktiken utövar man ingen tillsyn över det här. Staten agerar alltså som om det här inte är så viktigt, säger Sofia Kälvemark Sporrong.
– Apotekskedjorna har fina visioner och beskrivningar av sin verksamhet. Men de uppföljningar man gör verkar handla om annat, där handlar det mer om säljmöten och ekonomirapporter. Mer sällan verkar apotekspersonalen följas upp och ges möjligheter att utvecklas i sin professionella roll. Man kan undra hur många säljutbildningar och säljtävlingar som det går på en rådgivningsutbildning. Apoteksföreningen har varit med och tagit fram God apotekssed, men hur hjälper man till att implementera den?
Även farmacevterna själva har en del att fundera på utifrån studieresultaten, enligt Sofia Kälvemark Sporrong.
– Farmacevterna är ju, var och en, ansvariga för sina handlingar som yrkesutövare. Vad har de för syn på sin yrkesroll, sin kompetens och vad den kan tillföra, sitt ansvar? Är man verkligen nöjda med att diskutera allt annat än det man är utbildad i? Håller man på att utrota sig själva? De delar av dialogen som inte handlar om farmaci och medicin kan ju vem som helst, till och med jag, utföra.
– Interaktions- och doseringskontrollen är en del av ”tystnad” i vår studie, men är det verkligen bara där man använder den farmacevtiska kompetensen? Här finns det ju bra automatiserad hjälp att tillgå.
– Om inte farmaceuterna gör det, vem ska då se till att nyttan av läkemedlen blir största möjliga? Det vill säga att läkemedelsanvändare kan och förstår sina läkemedel och deras funktion. Och att kunderna är motiverade, känner sig trygga och så vidare.
Sofia Kälvemark Sporrong tycker också att resultaten ger universiteten en tankeställare.
– Kanske är vi en del av problemet. Vi är kanske dåliga på att lära ut den professionella rollen, säger Sofia Kälvemark Sporrong.