Medicinsk dialog bristvara på apotek

Enligt Läkemedelsverkets föreskrifter ska apotekspersonal, ”genom att ge individuellt anpassad information, så långt det är möjligt förvissa sig om att patienten kan använda (sina) läkemedel på rätt sätt”.

Men hur mycket tid lägger apotekspersonalen ned på denna typ av information i verkligheten?

Forskare vid institutionen för farmaci vid Uppsala universitet valde att försöka ta reda på saken inom ramen för en ny studie.

Forskarna observerade och spelade in 300 interaktioner vid receptdisken på svenska apotek.

Innehållet i samtalen kategoriserades i ”icke medicinska ämnen” och ”medicinska ämnen”, och tidsåtgången för varje del av samtalet mättes.

Fyra underkategorier av medicinska samtalsämnen definierades, liksom åtta underkategorier av icke-medicinska ämnesområden. Frågor om kunden fått läkemedlet tidigare eller om kunden har några frågor ingick bland de medicinska ämnesområdena.

Drygt en femtedel, 22,7 procent, av kundmötena saknade helt medicinskt innehåll. Medicinsk information gavs varken från farmaceuten eller efterfrågades från patienten.

I resten av fallen gavs någon typ av medicinsk information, men den var i regel kortvarig. Av de som fick medicinsk information fick hälften det i mindre än tio sekunder.

Om man tittar på medelvärdet gick bara en tiondel av tiden vid kundmötena till information med medicinskt innehåll.

Räknat som medianvärde vigdes ännu mindre tid till medicinsk information – en femtondedel av tiden för kundmötena.

Drygt hälften av kundmötestiden utgjordes av tystnad och ungefär 40 procent gick till annan information än den medicinska.

Bakom studien, som är inskickad för publicering i en medicinsk tidskrift, står Erika Olsson, Sofia Kälvemark Sporrong, Pontus Ingman och Ban Ahmed vid institutionen för farmaci, Uppsala universitet.

– Vi ser alltså att endast en femtondel av samtalet läggs på att informera patienten om läkemedel och försäkra sig om att patienten vet hur man kan använda sina läkemedel. Då måste man fråga sig om det är så vi vill att det ska vara, varför det ser ut så, om farmacevternas kompetens tillvaratas och hur detta påverkar patientsäkerheten och läkemedelsanvändningen i stort, säger Erika Olsson.

– Förhoppningsvis kan studieresultaten bidra till en debatt om farmacevters och apotekens roll i vårdkedjan bland såväl apoteksaktörer som politiker, myndigheter och hälso- och sjukvårdspersonal inklusive farmacevter.

– Det står klart att många inblandade behöver ta sitt ansvar för att flytta apotekens fokus till patientsäkerhet och säker, ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Om en sådan förflyttning på en vinstdrivande apoteksmarknad kräver lagändringar, ekonomiska incitament, tillsyn eller andra insatser återstår att se, säger Erika Olsson.

Svensk Farmaci skriver mer om studien på måndag.