Som Svensk Farmaci har berättat tidigare riktade Högskoleverket i somras, bland annat riktat kritik mot receptarieprogrammet vid Göteborgs universitet, som fick betyget bristande kvalitet.
En förklaring som universitetet ger är att många studenter har så stora brister när det gäller språkkunskaperna i svenska och engelska, att de har svårt att klara utbildningen. Från i höst kommer därför språkhandledning att vara obligatoriskt för studenterna.
– Det här är ett stort problem. Även om det totalt sett inte handlar om många studenter så tar det mycket tid för lärarna. Därför ska nu alla studenter erbjudas språkhandledning för att vi ska tidigt fånga upp de studenter som riskerar att få bekymmer med studierna på grund av språket, säger Catharina Olsson, programrådsordförande vid receptarieutbildningen.
I en självvärdering konstaterar universitetet att ett stort antal studenter har ett annat språk än svenska som förstaspråk och att många har svårigheter att formulera sig skriftligt med ett vetenskapligt korrekt språk.
Catharina Olsson berättar att det går mycket tid för handledare och examinatorer att korrigera språket vilket kan innebära att mindre fokus läggs på ämnesinnehållet. Samtidigt kan det vara svårt att veta om studenterna verkligen har förstått när de flesta kurser examineras med skriftliga tentamina och studenternas formuleringar inte alltid är så lättydda.
Hon betonar dock att språksvårigheterna inte alltid behöver betyda att studenterna saknar nödvändiga kunskaper inom ämnet.
Den obligatoriska språkhandledning som införs i höst innebär att alla studenter får träffa en språkhandledare, vid minst ett tillfälle, för att få en bedömning och få möjlighet till språkstöd genom utbildningen.
Tidigare har man erbjudit språkhandledning som en frivillig del av utbildningen. Att man nu övergår till att göra den obligatorisk beror på att intresset, sannolikt beroende på en redan hög studiebelastning, har varit lågt och inte alltid har nått ut till de studenter som har störst behov av det.
En annan åtgärd som man har infört är att studenterna nu har krav på sig att ha klarat minst två terminer i utbildningen, innan de kan påbörja termin fyra.
Catharina Olsson gör uppskattningen att ungefär två tredjedelar av studenterna på receptarieprogrammet har en utländsk bakgrund. Samtidigt betonar hon att språkproblematiken inte bara rör utlandsfödda personer. En del är födda i Sverige och har gått hela vägen genom svensk grund- och gymnasieskola.
– Som jag ser det måste man skärpa kraven på språkkunskaper redan i gymnasieskolan. Det är inte rätt att vi antar studenter, som inte har tillräckliga kunskaper att klara sin utbildning, säger Catharina Olsson.
