“Allt längre väg till apotekens hyllor”
LEDARBLOGGEN: Cirka 160 av förbundets medlemmar kan beröras av neddragningarna i Södertälje - och förbundet förbereder nu förhandlingarna tillsammans med akademikerföreningen. Kanske kan Astra Zenecas problem förstås bättre via en holländsk historia om ett äppelträd.
Gårdagens nedslående nyhet från Astra Zeneca dominerar nu förstås nyhetsflödet. Att just den här anläggningen skulle stå i fokus för bolagets nästa besparingsrunda var kanske inte helt överraskande. Men tidpunkten för slutet verkar ha överraskat många.
Under det dryga decennium som jag bevakat branschen har det många gånger påpekats att forskningen i Södertälje haft låg output sett till färdiga läkemedel.
Delvis har det att göra med enhetens komplexa och svårframkomliga verksamhetsområde: neurologi/CNS.
Andra läkemedelsjättar har på senare tid lämnat det fältet till sitt öde, just på grund av de dåliga utsikterna att nå framgång.
Ni minns väl Astras svenskutvecklade blockbusters – Seloken, Plendil, Losec med flera. De ligger dessvärre en bit tillbaka i historien nu.
Och de utvecklades framför allt i den kreativa miljön på Hässle i Mölndal. Inte minst under den legendariske forskningschefen Ivan Östholm, som gick bort häromåret.
Vägen till apotekshyllorna var betydligt enklare under Astras svenska guldålder 1950-1990. Idag är nya läkemedel, inte minst inom CNS, extremt kostsamma högriskprojekt.
En lång rad faktorer har gjort terrängen mer svårforcerad nu. Industrin nämner ofta själv, som igår, ökade regulatoriska krav på säkerhetsområdet och ett långsammare upptag av innovationer.
Analytiker har påpekat att drug development alltför länge varit fast i sitt gamla paradigm, som baseras på ett stelbent och kostsamt schema med konventionella fas 1 till 3-studier.
Ökad kunskap om biomarkörer och interindividuella skillnader öppnar för alternativa eller modifierade approacher, men kanske har detta skifte inte gått tillräckligt fort.
Det finns många fler delförklaringar till den låga R&D-produktiviteten och en del bottnar också säkert i människans biologiska komplexitet.
Jag gillar den simpla analogin med äppelträdet.
Den holländske läkemedelsforskaren och systembiologen Jan van der Greef berättade den för mig en gång. Här symboliseras färdiga läkemedel av äpplen i ett äppelträd.
Visst, det är grovt förenklat. Men van der Greef menade att det kan vara så att vetenskapen och läkemedelsbolagen idag har plockat fallfrukten och de äpplen som enkelt går att nå från marken.
Det finns antagligen även äpplen högre upp i trädet, men de är betydligt svårare att nå.
Nu behövs en ny metod – en stege.
Gårdagens besked visar att Astra Zeneca, i dystert sällskap med den övriga läkemedelsindustrin, tyvärr inte har lyckats bygga den – än.
—
Sveriges Farmacevtförbund har 162 medlemmar på Astra Zeneca i Södertälje – exakt hur många som berörs av neddragningarna är ännu oklart.
I förbundets nyhetsbrev i eftermiddag och i artiklar i tryckta Svensk Farmaci nummer 1/2012 summerar vi vad förbundet nu gör och kan erbjuda medlemmar som påverkas. Redan igår träffade kanslipersonal akademikerföreningen vid Astra Zeneca för inledande samtal.
