Sedan 2003 får vissa receptfria läkemedel säljas utanför apotek i Norge. Precis som i Sverige gäller en åldersgräns på 18 år. Uppföljningar av reformen från Legemiddelverket har tidigare visat att försäljningsställena följer föreskrifterna relativt bra.
Men nu ger ett aktuellt examensarbete av Lene Bordevik på receptarieprogrammet vid Umeå universitet en helt annan bild.
Enligt de norska reglerna får butikspersonalen inte ge råd om val av läkemedel eller ge information om läkemedlen. Istället ska personalen hänvisa till apotek, sjukvård eller bipacksedel. En snarlik branschrekommendation gäller även i Sverige, men här gör den långtgående yttrandefrihetslagstiftningen att informationsgivning inte uttryckligen är förbjuden i juridisk mening.
Totalt 22 mystery shopping-besök med tre olika upplägg genomfördes i dagligvaruhandeln och på bensinstationer i en nordnorsk kommun.
Vid 6 av 7 besök på bensinstationer lyckades de 15-åringar som deltog i studien köpa paracetamol, mot reglerna. Dagligvaruhandeln följde föreskrifterna bättre – där kontrollerades genomgående legitimation och ingen av ungdomarna fick köpa läkemedel där.
Alla fem försäljningsställena som testades på frågan ”Vad bör jag välja mot huvudvärk?” gav, regelstridigt, olika typer av råd. I en butik svarade personalen att ”Ibux (ibuprofen) är bäst mot huvudvärk”, och på ett annat att ”Ibux och Paracet (paracetamol) bör kombineras för bästa effekt”.
Vid fem butiksbesök ställdes frågan ”Hur länge kan jag använda Otrivin?”. Endast en butik hänvisade, enligt föreskrifterna, till bipacksedeln. På övriga håll gavs varierande upplysningar, bland annat ”tills den är tom”.
I Sverige har Läkemedelsverket nyligen aviserat att mystery shopping-metoden kan komma att användas i en aktuell kartläggning av kundrådgivningen på apotek.
