I höst presenteras ett förslag som kan förändra Sveriges Farmacevtförbunds organisation från grunden. Kretsarna som funnits i över 100 år föreslås, som Svensk Farmaci rapporterat tidigare, läggas ned.
– Jag hoppas det blir en livlig diskussion kring förslaget. Det är en viktig fråga, säger Per Boström, styrelseledamot i industrisektionen och en av dem som tagit fram idén.
Förslaget, som tas upp på fullmäktige i november, innebär att de regionala nätverken ersätts av samordnare runt om i landet. Orsaken är att behovet av kretsarna har minskat de senaste åren. På vissa håll finns inga nätverk kvar sedan arbetet blev helt ideellt.
Innan omregleringen av apoteksmarknaden kunde kretsarna få ersättning för tiden de lagt ned på förhandlingar. Men när de apoteksverksamma farmacevterna delades upp mellan olika arbetsgivare övergick förhandlingarna till akademikerföreningarna, som är organiserade efter bolagsindelning och inte geografiskt.
Thony Björk, Sveriges Farmacevtförbunds ordförande, hoppas att det nya förslaget kan ge nytt lokalt engagemang, eftersom tanken är att de regionala samordnarna stöttas av förbundet centralt.
– De kan skapa regionala aktiviteter tvärs över akademikerföreningarna, säger han.
En stor skillnad i förslaget jämfört med dagens struktur, är hur de regionala samordnarna väljs. Medan styrelserna i kretsarna väljs av medlemmarna regionalt, är tanken att regionala samordnare väljs av förbundsstyrelsen.
– Det finns en risk att det blir en organisation som är byggd uppifrån och ned. Om medlemmarna får uppfattningen att det styrs uppifrån finns en stor risk att folk i slutändan känner att det här inte är en förening för mig, säger Per Boström.
En annan förändring är att kretsarnas vanliga årsmöten försvinner, något som kan göra det svårare för enskilda personer att göra sin röst hörd, enligt Per Boström.
– Det demokratiska inslaget är viktigt. Det är trots allt en medlemsorganisation, säger han.
Men Thony Björk tror inte att skillnaden behöver bli så stor mot idag, förutom att en person i varje region får betalt för sitt arbete.
– Jag ser ändå framför mig att de regionala ansvariga kan fånga upp frågor och vara den som medlemmarna vänder sig till. I de kretsar som är aktiva idag lär det bli naturligt att ordföranden tar på sig rollen som regional samordnare. Att skapa ett nätverk tvärs över akademikerföreningarna är värdefullt för oss för att hålla kontakt med medlemmarna, säger han.
