Mycket att lära av Holland
En förändring av apoteksverksamhetens drivkrafter, i samma anda som den reform som genomförs vid årsskiftet i Holland, vore önskvärd i Sverige. Annars riskerar det svenska apoteksväsendet att hamna i en förtroendekris, skriver chefredaktör Nils Bergeå Nygren i ledarbloggen.
Apotekaren Johan Olofsson pekar i Svensk Farmaci nummer 6, som kommer ut i dagarna, på ett grundproblem med den svenska apoteksreformen: Marginalerna ligger inte på basverksamheten.
Det vill säga utlämning av och rådgivning kring receptläkemedel.
Detta politiska vägval har tyvärr bidragit till att driva utvecklingen på apoteken allt mer mot ren detaljhandel. Merförsäljning av receptfritt och handelsvaror är det som ger pengarna, och därför skruvas säljtänket upp och egenvårdssortimenten blir allt mer kreativa och expansiva.
Konsumentverkets rapport från i våras tyder på att vi sakta kan vara på väg mot samma läge som i Holland, där apoteken fått klara imageproblem.
De upplevs där av många som säljinriktade butiker där receptläkemedel lämnas ut rutinmässigt och utan mervärden. Hollands sjukvårdskostnader har skenat och politiker, patientorganisationer och till viss del apotekarna själva, har insett att apoteken, som ju ändå har välutbildad personal, borde kunna tillföra mer i vårdkedjan.
Botten är nådd och därför byggs nu det holländska ersättningssystemet om helt, så att apoteken får betalt utifrån den kvalitet de levererar – läs artikeln i nummer 5 eller den här sajtartikeln från tidigare i oktober.
Det lär bli ett abrupt uppvaknande för många holländska apotek, och med tanke på det svenska läget blir det oerhört spännande att följa hur systemskiftet i Holland fungerar.
Våra politiker borde göra det. På papperet vore en reform som liknar den holländska fullt möjlig att sjösätta i Sverige. (Om man vill kan man förstås klä den i terminologin av ersättning för farmacevtiska tjänster).
Men det vore synd om en sådan förbättring skulle behöva föregås av en förtroendekris för de svenska apoteken.
