I samband med svininfluensapandemin hösten 2009 fick norska farmacevter på apotek möjlighet att rekvirera de receptpliktiga antivirala läkemedlen Tamiflu och Relenza för patienters räkning.
Den i Norge unika åtgärden har nu utvärderats av utredningsinstitutet Econ Pöyry på uppdrag av Helsedirektoratet.
Enligt rapporten uppnåddes målet ökad tillgänglighet – men samtidigt bidrog den ökade tillgängligheten till en närmast explosionsartad hamstringseffekt.
Försäljningen av Tamiflu ökade från knappt 20 000 förpackningar per månad till 250 000 under november 2009 då farmacevterna fick rätt att rekvirera läkemedlen.
Tamiflu hämtades i många fall ut utan att användas. 37 procent av de som köpte Tamiflu angav i en enkät att de bara ville ha läkemedlet hemma för säkerhets skull. 112 000 norrmän antas fortfarande ha oanvänd Tamiflu hemma, enligt utvärderingen.
Enligt den norska apotekslagen ska förskrivning och försäljning av läkemedel inte utföras av samma person. Det faktum att apoteken tjänade pengar på merförsäljningen har anförts i debatten, men enligt Econ Pöyry-rapporten var försäljningen knappast motiverad av ekonomisk vinning.
Det norska apoteksbranschorganet Apotekforeningen lobbar för att farmacevter på apotek ska få rätt att förskriva ett begränsat antal enklare receptbelagda läkemedel.
Föreningen föreslår att så kallade apoteksrecept kunna skrivas ut för läkemedel mot ögoninfektioner, svampinfektioner i slidan, vissa typer av allergier, hemorrojder och medel mot nagelsvamp.
Bara för föräldrar till barn med ögoninfektion skulle reformen spara in förlorad arbetstid motsvarande 25 årsarbetstider, enligt Apotekforeningens beräkningar.
Enligt Econ Pöyry-rapporten är erfarenheterna från försöket vid svininfluensan inte tillräckliga för att dra slutsatsen att farmacevtrekvirering/apoteksrecept är att rekommendera i en normalsituation. Försöket visade dock att apoteken har system och praktiska möjligheter att utföra sådan verksamhet.
